Finansieringen av USA:s presidentval är utsatt för ständig debatt och kritik. Men stora intressen är inblandade och det finns även grundlagshinder att driva reformkrav. Rätten att ge pengar till en kandidat ses som en del av den grundlagsfästa yttrandefriheten.
Inskränkningar infördes ändå 1976 sedan Watergateskandalen blottlagt korruption som tvingade Richard Nixon att avgå som president. I dag kan en individ inte ge mer än 2.300 dollar (drygt 14 000 kronor) till en kandidat. (Primärval och presidentval räknas för sig.)
Men välbeställda bidragsgivare tar på sig att samla in stora belopp genom att ta in pengar från en större grupp i så kallad bundling.
Det finns också en rad kryphål i och med att partierna både nationellt och på delstatsnivå kan ta emot större bidrag som kan användas för att indirekt stötta en valkampanj.
Intressegrupper - som kallas 527 efter en paragraf i skattelagstiftningen - må vara oberoende på papperet men kan samla in pengar som de använder till att finansiera egna kampanjaktiviteter.