Kina har reagerat hätskt mot USA:s planer på att sälja vapen till Taiwan: diplomatisk protest, fryst militärt utbyte och sanktioner mot amerikanska företag.
USA:s företrädare i Peking kallades på lördagen upp till kinesiska myndigheter för att ta emot en protest. Redan på söndagen skulle företrädare för försvarsmakterna i Kina och USA ha utbytt besök, men visiterna har ställts in, skrev den statliga nyhetsbyrån Nya Kina.
Kina kommer också att införa sanktioner mot amerikanska företag som säljer vapen till Taiwan, enligt besked från utrikesdepartementet som tillade att det kinesisk-amerikanska samarbetet i viktiga internationella frågor kommer att påverkas. Det antas bland annat betyda samtal om nedrustning och icke-spridning av kärnvapen.
USA har beslutat att sälja vapen för 6,4 miljarder dollar till Taiwan, motsvarande 47 miljarder kronor. I affären ingår Black Hawk-helikoptrar, luftvärnsrobotar av Patriot-typ, minsvepare och kommunikationsutrustning till stridsflygplan av F-16-modell.
Beskedet från Barack Obamas regering kom i fredags och fördjupar motsättningar mellan Kina och USA på flera områden: handelsfrågor, värderingen av Kinas valuta, Kinas hantering av etniska minoriteter och det faktum att den kinesiska regeringen blockerar medborgarnas tillgång till internet.
Men för Kina är omvärldens relationer med Taiwan en allvarlig fråga: Peking räknar ön som en utbrytarrepublik och anser att upprustning där utgör ett hot mot Kinas säkerhet.
Taiwans president Ma Ying-jeou skyndade sig att försöka lugna regeringen i Peking.
Från flera håll påpekades att USA sagt nej till att också låta Taiwan köpa fler F-16-plan. Man hänvisade också till vad som hände 1979, när USA beslöt upprätta diplomatiska förbindelser med Kina i stället för med Taiwan: USA utfäste sig samtidigt att garantera öns möjligheter till självförsvar.
Med beskeden om Kinas reaktion kom skarpt formulerade motiveringar. Däremot fanns inga tecken på att Kina också skulle välja att pressa Washington med hjälp av sina tillgångar i USA-dollar, eller införa bredare handelssanktioner – det skulle kunna slå tillbaka mot Kinas egen ekonomi.
Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon beklagade att det militära utbytet läggs på is. De som blir föremål för sanktioner är främst helikoptertillverkaren Sikorsky, Lockheed Martin som tillverkar Patriot-robotarna och Raytheon, men det var på lördagen oklart i vilken utsträckning de verkligen påverkas av sanktioner från kinesiskt håll.