Hösten 2006 rådde klimatfeber. Al Gores film ”En obekväm sanning” visades på biografer världen över och Sternrapporten konstaterade att det skulle kosta mer att låta den globala temperaturhöjningen fortgå än att sätta in motåtgärder. Det var också nu politikerna vaknade.
Genomslaget till trots var det inte förrän långt senare frågan fick fullt fäste hos svenska folket.
- Det är först under det senaste året problemet kommer upp bland de viktigaste i samtliga undersökningar, säger Per Nilsson, analytiker vid Demoskop till DN.se.
Enligt mätningen anser i dag 80 procent av svenskarna att det är utsläpp av växthusgaser som orsakar klimatförändringarna och därmed utgör ett stort hot mot världen.
Siffrorna ligger i linje med tidigare undersökningar:
- De överensstämmer med våra mätningar. Frågan om klimatförändringar brukar komma på tredje plats då vi frågar om inom vilka områden det är viktigt att sätta in åtgärder. Brister inom vård och omsorg samt brottslighet ligger i topp, säger Lars Westermark, chef vid klimatenheten på Naturvårdsverket.
I andra länder har debatten varit en annan, vilket också påverkar opinionen. I USA anser bara 56 procent av befolkningen att klimatförändringarna utgör ett stort hot mot världen. I Storbritannien och Tyskland är siffrorna desamma: 56 respektive 55 procent. Något överraskande placerar sig Spanien och Frankrike högre än Sverige med resultat på 86 respektive 84 procent.
- Svenskar har alltid varit ett miljömedvetet folk. Dessutom tar vi gärna en fråga i taget. När den sätter sig bildas snabbt en kraftig majoritet som omfamnar den, vilket nu hänt med klimatfrågan, säger Per Nilsson.
Enligt honom har klimatfrågan gått från att vara tillbakablickande – ”vi har gjort fel” – till att bli av mer optimistisk karaktär, med en tro på att ”vi kan lösa det här”.
- Nio av tio tror att ny teknik kan vara en åtgärd för att komma till rätta med problemen. Och fler (42 procent, reds anm) anser att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att hantera klimatförändringarna än de som anser att den är ett hot mot klimatet (32 procent, reds anm).
Lars Westermark:
- Det bygger på vilka värderingar man har, det går att argumentera för båda sidor. Om vi fortsätter som i dag, med ökad konsumtion av varor, får vi en negativ effekt. Men man behöver inte se till utsläppsnivå per konsumerad krona; vi kan också konsumera tjänster som inte ger några utsläpp.
Liksom många andra undersökningar visar Demoskops mätning att kvinnor tenderar att oroa sig mer över klimatet än män. 87 procent anser att klimatförändringarna utgör ett ”mycket stort” eller ett ”ganska stort” hot mot världen, att jämföra med 74 procent av männen.
- Kvinnor är också mer benägna till uppoffringar, som att äta mindre kött eller köra mindre bil. Det här slår igenom även på utbildningsnivå. Högutbildade brukar vara mer villiga att vidta åtgärder, de har också större kunskap, säger Lars Westermark.
Även politiskt finns skillnader, enligt undersökningen tar de som röstar på oppositionen hotet på större allvar än borgerliga väljare. Siffrorna visar att 85 respektive 74 procent anser att klimatförändringarna utgör ett mycket eller ganska stort hot. Däremot noterades inga skillnader i Stockholm jämfört med övriga Sverige.
Hur ställer sig då svenska folket till klimatmötet i Köpenhamn?
En majoritet, 65 procent, anser att det är mycket viktigt med ett bindande klimatavtal. Lars Westermark menar att svenskarna begär av sina politiker att det ska hända något.
- Våra mätningar visar att man tycker att det är viktigt att vi sätter in åtgärder. Ett eventuellt avtal skulle vara ett led i det.
Nära sju av tio, 65 procent, tror att det blir svårare att hantera klimatförändringarna utan en överenskommelse. En syn som delas av befolkningen i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland – endast i USA är det en majoritet som anser att ett avtal inte har någon större betydelse.
Undersökningen genomfördes av Demoskop på uppdrag av Europaparlamentets partigrupp ALDE (Alliance of Liberals and Democrats for Europe), initierad av svenska Centerpartiet.
Totalt genomfördes 1.082 intervjuer under perioden 25-30 november 2009.