EU-länderna kommer att bidra med totalt 7,2 miljarder euro fram till och med 2012. Det framkom under en presskonferens med det svenska ordförandeskapet på fredagen.

Pengarna ska användas till att hjälpa fattigare länder att vidta klimatförbättrande åtgärder. Det kan handla om att bygga vattenreservoarer, bevara skogsområden från skövling och att byta fossila bränslen mot vind- och vattenkraft.

Räknat i euro landar slutsumman på 2,4 miljarder per år under 2010—2012.

Beslutet fattades efter en lång natts diskussioner då samtliga EU-länder slutligen lyckades enas.

- Under nattens förhandlingar har det varit möjligt att få bidrag från alla de 27 medlemsstaterna, sade Reinfeldt.

Pengarna är enligt EU:s ordförande en blandning av "gamla" och "nya" pengar. Exempelvis är de pengar som Sverige och Danmark bidrar med delvis så kallat klimatbistånd som redan finns avsatt i budgeten.

- Vi uppmanar nu övriga världen att göra motsvarande ansträngningar, sade Reinfeldt.

Inför klimatmötet uppskattade bedömare inom EU att mellan 50 och 70 miljarder kronor per år kommer att behövas för att ge snabbstartspaketet tyngd och konkret verkan. Fredagens besked innebär alltså att man lyckats skrapa ihop en tredjedel av snabbstartspengarna.

På torsdagskvällen tillkännagav Fredrik Reinfeldt att Sverige kommer att bidra med drygt 2,5 miljarder kronor per år.

Danmark, Finland, Spanien och Belgien signalerade redan under torsdagskvällen att de tänkte bidra med pengar. Ännu var det dock fortfarande ett tiotal länder som inte ville bidra alls, eller ytterst marginellt.

Under presskonferensen efter EU-toppmötets slut fick Fredrik Reinfeldt frågan huruvida EU nu är närmare att flytta fram positionerna och utlova utsläppsminsningar om 30 procent jämfört med 1990 års nivå.

Svaret blev detsamma som tidigare: då övriga länder erbjuder motsvarande åtaganden kommer EU att öka sina mål. Inte minst USA, men även andra stora utsläppsländer, är viktiga i det här.