En av klimatmötet svåraste frågor – hur mycket pengar rika länder ska ge till fattiga länder i klimatbistånd – ser ut att bli utan svar. FN-chefen Ban Ki-Moon sade på tisdagen att ett globalt klimatavtal inte nödvändigtvis behöver innefatta uppgifter om bistånd till utvecklingsländerna.
En omtvistad fråga är just hur mycket pengar de rika länderna bör ge till de fattiga som står inför allt värre problem med torka, översvämningar och stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna.
EU har föreslagit 22-50 miljarder euro om året från 2020, medan länderna i G77-gruppens ståndpunkt är att de behöver 400 miljarder dollar den kommande tioårsperioden och i det långa loppet 5 procent av industriländernas bnp, uppger danska Politiken.
Ban Ki-Moon säger till Financial Times att ett avtal utan tydliga förpliktelser från utvecklade länder om långsiktig finansiering är en möjlighet. Något som kan tolkas som att FN gett upp hoppet om att överbrygga klyftan mellan länderna.
FN-chefen menar att frågan om långsiktig finansiering för att hjälpa utvecklingsländer att bekämpa den globala uppvärmningen kan vänta till nästa år.
Med bara tre dagar kvar av mötet i Köpenhamn kan FN-chefens kommentarer leda till fler störningar i förhandlingarna. Men Ban Ki-Moon uppmanade de fattiga länderna att underteckna ett avtal i alla fall.
– För det gemensamma bästa bör alla länder delta, säger han till Financial Times.
G77-gruppens förhandlare Lumumba Stanislaus Di-Aping tycker tvärtemot FN och kräver att det faktiska beloppet står i avtalet.
– Det är den enda säkerhet vi har. Detta gäller både pengar här och nu i form av kortsiktig finansiering och långsiktig finansiering, säger han enligt danska Politiken.
Att just finansieringen är ett potentiellt stort problem för ett bindande globalt avtal stärktes ytterligare då He Yafei, Kinas vice utrikesminister, i en intervju med Financial Times sade att hans land ”inte förväntade sig pengar från USA, Storbritannien och andra rika länder”. Samtidigt framhöll He Yafei att ”bistånd till utvecklingsländer var en rättslig skyldighet”.
Även Storbritanniens premiärminister Gordon Brown ställer sig pessimistisk till att världens länder ska kunna enas om ett nytt klimatavtal i Köpenhamn. Han anlände till den danska huvudstaden sent i tisdags och varnade för de effekter som ett misslyckande i Köpenhamn kan få för världsekonomin.
Brown underströk att det finns många olösta frågor och att det är långt ifrån säkert att länderna kan komma överens.
Förutom frågan om långsiktigt stöd till fattiga länder råder fortfarande oenighet om hur mycket de industrialiserade länderna måste minska sina utsläpp och hur mycket utvecklingsländerna måste hålla igen.
USA:s president Barack Obama är trots oenigheterna hoppfull om att ett avtal ska gå i lås under klimatkonferensens slutspurt.
– Presidenten tror att vi inom de närmaste dagarna kan få ett fungerande och förnuftigt avtal i Köpenhamn, sade Vita husets talesman Robert Gibbs på en presskonferens, enligt TT.
Barack Obama reser till Köpenhamn på torsdag för att delta i konferensen på fredagen.