Varför spelar skogen roll för klimatet? Jo, när träden huggs ner påverkas halten av koldioxid i atmosfären på flera sätt:

Kol frigörs vid själva avverkningen – olika mycket beroende på vilket slags jord skogen vuxit i. Planetens egen förmåga att ta upp koldioxid, vilket skog är bra på att göra, undergrävs. Och dessutom leder det mesta av dagens avverkning till att plantager anläggs, som i sig genererar stora utsläpp.

- Jordbruk är det största hotet mot skogen. Därför arbetar vi mycket med jordbruk och bönder.

Det säger Leif Pedersen på Rainforest Alliance, en av de främsta organisationerna för bevarande av regnskog.

Organisationen är störst på att godkänna hållbar skogsskötsel enligt riktlinjerna för FSC, Forest Stewardship Council. Hittills har den godkänt, certifierat, skog motsvarande Frankrikes yta.

Mer än två tredjedelar av avverkningen beror på omvandlig till jordbruk, i regel i fattiga tropiska länder. De rika länderna har sin skogsskövling bakom sig och är knappast beroende av att bryta ny odlingsmark.

Det är här kaffe kommer in i bilden. Kaffe är inte bara en tropisk gröda utan även en så kallad ”agroforestry crop”, vilket innebär att den odlas i skogsliknande miljö. Bönder som lämnar kaffet och satsar på majs, sockerrör eller boskap hugger ner sina träd.

- I tider av klimathot är det viktigt att jordbruksmarken blir så skogig som möjligt, konstaterar Leif Pedersen, som är chef för Rainforest Alliance kaffeprogram.

En lummig kaffeodling kan innehålla över hundra olika trädarter. För att bli certifierad av Rainforest Alliance måste en odlare ha ett visst antal träd per hektar.

Speciellt med kaffe är också att det – trots att det är världens näst största exportprodukt efter olja – framför allt odlas av småbönder, som är kontrakterade av uppköpare.

- Därför är det viktigt att lägga mycket kraft på att nå ut till odlarna. En odlare i Peru nådde vi efter sex timmars bilkörning från Lima och därefter två timmar till fots, berättar Leif Pedersen.

Vilka fördelar ser då dessa småbönder av att bli godkända av en utländsk miljöorganisation?

- De ser att de får en förbättrad miljö, de ser att de får renare vatten, de ser att de inte alltid behöver gå med tjocka skyddskläder ute på fälten. Och en möjlighet till ökade skördar stärker också deras ekonomi, säger Leif Pedersen.

Rainforest Alliance hoppas att klimatmötet i Köpenhamn kan enas om en ”koldioxidkomponent” till certifieringen av kaffeodlingar, så att odlarna kan få höjd ersättning om de planterar ännu fler träd än vad som krävs i dag.

Organisationen fäster all vikt vid det förslag som kallas Redd och som ska upp på bordet i Köpenhamn. Redd, en förkortning för minskning av utsläpp på grund av avverkning och försämring av skog, innebär att tropiska länder ska kunna få ersättning för att bevara skog. Rainforest Alliance har sedan en tid ett pilotprojekt för Redd i Guatemala.

Man brukar säga att skogsavverkningen är skyldig till uppemot en femtedel av jordens utsläpp av växthusgaser. Lagom till klimatmötet har en ny studie presenterats som säger att andelen minskat. Enligt forskarnätverket Global Carbon Projects beräkningar är den numera tolv procent. Forskarna pekar bland annat på att skogsbränderna minskat och tros fortsätta minska samt att andra källors andelar ökar.

Jeff Hayward, klimatansvarig på Rainforest Alliance, medger att det är svårt att veta precis hur stor påverkan skogsskövling har på utsläppen. Men han går inte med på forskargruppens slutsats att det därför numera bara finns begränsade klimatvinster att göra på att hindra skogsavverkning.

- Andelen kan vara 12 eller 20 eller 7 procent, men vi vet att avverkning bidrar mycket till utsläppen, och det är allmänt vedertaget att bevarande av skog är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska klimatproblemet. När skog väl omvandlats till odlad jord kan det ta hundratals år att återställa den.

Hayward framhåller dessutom två växande faror som talar emot att andelen kommer att sjunka.

Den ena är att en allt större del av den tropiska skog som avverkas växer på torvjordar, vilka avger betydligt mer koldioxid när de friläggs och dräneras än mineraljordar. Sådana finns framför allt i Sydostasien, där avverkningen de senaste åren ökat mest.

Den andra är det paradoxala klimatproblemet med att driva fram vissa typer av biobränslen. Det handlar framför allt om oljepalmer, som till stor del odlas på gammal regnskogsmark.

Det nuvarande Kyotoprotokollets sätt att räkna koldioxid bortser från utsläpp som tillkommer på detta sätt. Det skulle kunna vara ett slags kryphål för länder och företag som vill omvandla skog till palmplantager. Detta vill Rainforest Alliance och andra miljöorganisationer täppa till i Köpenhamn.

Men alla aktörer är inte lika oroliga. I centrum för diskussionen står definitionen av ”hållbar skogsskötsel”. Det återstår att se om Köpenhamnsmötet kan räta ut frågetecknen.

Fotnot: Det kan påpekas att andra grödor eller skogsavfall för framställning av biobränslen knappast hotar regnskogen. Sockerrör för etanol kan göra det indirekt om betesmark därigenom flyttas till skogens utkant.