När världens klimatförhandlare träffas i Barcelona i dag är det sista chansen före det avgörande mötet i Köpenhamn att komma fram till grunderna i ett nytt klimatavtal.
Det är i Barcelona som alla motsättningarna ska ha lagts på bordet för att de – i bästa fall – ska kunna vara lösta sista helgen före jul.
– Alternativen till hur man kan skriva i ett nytt avtal har klarnat. Skogen av alternativ håller på att gallras ut så att man verkligen ser de stammar som måste bära upp framtidens klimatsystem, säger den svenske chefsförhandlaren Anders Turesson med en liknelse.
När Turesson beskriver ”skogen” av alternativ tonar inte bara bilden av en blandskog fram. I skogen finns också diverse folk som vill helt olika saker. Det gäller till exempel olika länders syn på vad det egentligen innebär att man åtar sig något, till exempel att minska sina utsläpp med en viss procentsats.
– Amerikanerna är beredda att ta på sig juridiskt bindande åtaganden. Men vad innebär det att de binder ett åtagande internationellt, frågar sig Turesson.
Han har själv en del av svaret. För USA är det minst lika viktigt vad som står i landets egen lagstiftning som i ett internationellt avtal.
Utvecklingsländerna resonerar på liknande sätt.
Om de lagstiftar för att begränsa sina utsläpp och sedan redovisar siffror på det skulle det möjligen kunna uppfattas som ett tillräckligt åtagande av de utvecklade länderna. EU är öppet för att godta den lösningen.
Det finns en punkt där USA och utvecklingsländerna står på samma sida mot EU. Det gäller hur och om man ska straffas när man inte klarar vad man åtagit sig. Varken USA eller u-länderna vill ha ett sådant system.
Trots skillnader i synen på de här frågorna, liksom i många andra grundläggande frågor för ett nytt klimatavtal, tror Anders Turesson att det ska vara möjligt att sluta ett nytt klimatavtal.
Därmed inte sagt att det blir lätt att nå fram till en ny klimatöverenskommelse.
– EU vill ha ett samlat avtal och en juridisk text för alla länder. Men i denna text ska finnas en differentiering för olika parter. Det har klimatkonventionen redan i dag, säger han.
Den kommande veckan kommer förhandlarna att gå igenom en mängd frågor, till exempel handeln med utsläppsrätter, olika metoder för att slussa pengar och teknik till utvecklingsländerna. Men det blir också diskussioner om hur mycket utsläppen ska minska och hur stora summor industriländerna kan vara villiga att bistå utvecklingsländerna med.
Kort sammanfattat: Det blir den här veckan liksom under tidigare förhandlingsveckor samtal om de mesta av betydelse för ett nytt klimatavtal. Och en förhoppning om att USA ska ge en vink om hur långt det är villigt att gå för att nå en klimatöverenskommelse i Köpenhamn.
Anders Turesson räknar dock inte med att det ska ske några stora genombrott i Barcelona.
– Vi ser alla framför oss att det ska ske ett stort slag och vi väntar på det. Vi sparar på krutet till dess, säger han och syftar på Köpenhamn.