Obama framhöll när han vid lunchtid ställde sig i talarstolen i den stora plenisalen i Bella Center tre saker som enligt honom måste finnas med i ett globalt klimatavtal:
- Alla stora länder måste ta på sig att minska utsläppen
- Alla måste ställa upp på en internationell kontroll av utsläppen
- De rika länderna måste ge klimatbistånd till de fattigare länderna – men USA bidrar bara inom ramen för ett avtal som täcker även de andra områdena.
Några nya löften om större utsläppsminskningar kom Obama inte med. Han upprepade tidigare målsättningar, vilket innebär att han inte hörsammat kraven från bland annat EU om höjda ambitioner.
Obama framhöll de åtgärder som USA har vidtagit och är på gång att vidta på hemmaplan.
- USA har lagt sin kurs, och tro mig, vi kommer att göra det vi säger, sade Obama.
Han uppmanade också församlingen att kämpa vidare med förhandlingarna.
- Jag är inte här för att tala, utan för att agera, sade han.
Den amerikanske presidenten landade med regeringsplanet Air Force One vid niotiden på fredagsmorgonen i vindpinat, nollgradigt väder på Kastrups flygplats. Obama klev direkt in i sin speciallimousine, kallad "The Beast", och var kort senare på plats inne i Bella Center där FN:s klimatmöte äger rum.
Därefter kastade han sig rakt in i överläggningar med ett stort antal av de regeringschefer som är på plats i Köpenhamn, bland andra Kinas Wen Jiabao.
Motsättningen mellan USA och Kina är av avgörande betydelse. USA kräver å sin sida att kineserna accepterar att deras utsläpp underställs internationell kontroll. Kina å sin sida vill ha förståelse för att landets ekonomi inte får hämmas för mycket av klimatpolitiken.
Obama kom till ett möte där uppgivenheten åter har brett ut sig. Efter stigande optimism under torsdagkvällen och natten, körde diskussionerna åter fast på fredagsmorgonen.
Samtidigt frågar sig alla vad Obama egentligen kan göra. Hans handlingsutrymme begränsas av att frågan om amerikanska utsläppsminskningar ännu inte har lotsats igenom senaten.
De minskningar USA hittills har utlovat motsvarar endast 4 procent till år 2020, räknat från 1990. Det är långt ifrån de 25-40 procent som FN:s klimatpanel anser nödvändigt.
Enligt Vita huset, har Obama inte för avsikt att återvända från Köpenhamn med en halvmesyr.
- Att vända hem med ett tomt avtal skulle vara mycket värre än att komma hem med tomma händer, säger presidentens talesman Robert Gibbs enligt Politiken.dk.
Inför Obamas ankomst skapade utrikesminister Hillary Clinton viss goodwill för USA på torsdagen. För första gången sattes det siffror på amerikanernas ambitioner att bistå de fattiga länderna med klimatbistånd.
Frågan är hur långt det räcker för att lätta på knutarna. Det grundläggande problemet är att USA kräver åtagande av de snabbväxande utvecklingsekonomierna, som Kina och Indien, för att självt skriva på ett avtal.
Utvecklingsländernas organ G77 har däremot drivit kravet att i-länderna, inklusive USA, först måste utlova ensidiga utsläppsminskningar, så som Kyotoprotokollet är konstruerat. Denna motsättning är huvudorsaken till att USA aldrig skrev under Kyotoprotokollet.
DN:s klimatreporter Lars-Ingmar Karlsson, på plats i Köpenhamn, ser mycket små möjligheter för Obama att åstadkomma något avgörande.
- Eftersom man inte lyckats lösa det här hittills, under nästan två år, så är det rätt osannolikt att man ska lyckas komma fram till en lösning på bara några timmar nu, säger Lars-Ingmar Karlsson på telefon från Bella Center.
Här kan du följa klimatmötet minut för minut på DN.se.