Ska de rika betala både bistånd och klimatpengar till u-länderna? Det är en av de stora frågor som måste lösas under klimatmötet i Köpenhamn.
Fredrik Reinfeldt lyckades i höstas förmå EU:s ledare att enas om ett mandat inför FN:s klimatförhandlingar i Köpenhamn. Finansieringen av klimatåtgärder i tredje världen uppskattades till 100 miljarder euro per år 2012-2020 och av detta skulle de rika länderna bidra med 22-50 miljarder euro om året.
Nu skriver danska Berlingske att de utlovade miljarderna inte nödvändigtvis innebär ett tillskott till de fattiga länderna. En betydande del av klimatpengarna kommer nämligen att tas från EU-ländernas befintliga u-landsbistånd. Upplysningarna kommer från ett hemligt EU-dokument som den brittiska biståndsorganisation Oxfam kommit över.
– Det skulle få stora konsekvenser för fattigdomsbekämpningen om de rika länderna finansierade klimatarbetet med biståndsbudgetarna. Rika länder har faktiskt lovat att skjuta till extra pengar. Det finns ett förtroendegap mellan de rika och de fattiga länderna. Det är inte första gången som de rika länderna gör utfästelser som inte infrias när strålkastarna släcks, säger Erika Bergman pressekreterare på biståndsorganisationen Diakonia till DN.se.
2001 lovade de dåvarande 15 EU-länderna samt Kanada, Nya Zeeland, Schweiz, Norge och Island att anslå 410 miljoner dollar per år med start 2005, vid ett klimatmöte i Bonn. Pengarna skulle gå till en fond som skulle hjälpa de fattigaste länderna att hantera klimatförändringarna. BBC avslöjade nyligen att löftet i slutändan endast gav 260 miljoner dollar. De rika länderna höll inte vad de lovat, något som lett till misstro inför förhandlingarna i Köpenhamn.
– Vi är frustrerade och känner oss bedragna, kommenterade Richard Myundi, klimatförhandlare för u-länderna avslöjandet och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon betonade att avtalet i Köpenhamn måste byggas på förtroende.
Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson tillbakavisar Oxfams tolkning av det läckta EU-dokumentet, men erkänner att det inte alltid är tydligt vad de olika givarländerna uppfattar som nya pengar. Till Sidas tidning OmVärlden sade Turesson i våras att klimatstödet ska vara "en kompensation för de skador som i-länderna orsakat de fattigare länderna genom sina utsläpp".
Utvecklingsländerna kräver att klimatpengarna läggs till det allmänna biståndet. Och länderna i Afrika höjer kraven ytterligare. Kontinenten har tidigare gått ut med att de rika industriländerna bör stå för hela summan för klimatarbetet. Detta eftersom de afrikanska länderna drabbas hårt av klimatförändringarna, men själva endast står för cirka 3,7 procent av världens samlade koldioxidutsläpp.
De afrikanska länderna har enats om en fordran och säger att ett nytt avtal utan ytterligare resurser är oacceptabelt.
– Alla vi från Afrika och Kina anser att ett avtal måste omfatta nya medel, inte bara återvinning av gamla pengar, säger Boubacar Sidiki Dembélé, på Malis miljöbyrå till Berglingske.
Danmarks utvecklingsminister Ulla Tørnæs hänvisar till överenskommelsen mellan EU-länderna om att klimatstödet inte får underminera det allmänna utvecklingsbiståndet. Danmark menar att det inte kommer att fattas någon överenskommelse förrän det finns pengar på bordet.
Tyskland, Frankrike och de flesta mindre EU-länderna har dock hävdat att klimatpengarna ska kunna tas från befintliga budgetar.
En sak är klar – om de rika länderna sänker biståndet för att frigöra klimatbistånd minskar chanserna drastiskt för ett globalt klimatavtal.
Vad tycker du? Ska de rika länderna betala för de fattiga? Diskutera i kommentarsfältet.