Läs om stridsfrågorna, Kyotoprotokollet och klimatkonventionen.
Mötet ska ge nytt klimatavtal
Syftet med mötet, som äger rum i Köpenhamn 7 till 18 december, är att världens länder ska enas om åtgärder som kan bromsa den globala uppvärmningen.15.000 delegater från 192 länder deltar. Huvudfrågan är hur mycket utsläppen av så kallade växthusgaser ska minskas. Annat som är tänkt att ingå i uppgörelsen är: anpassning till klimatförändringens effekter, utveckling av klimatvänligt teknik och finansiering av åtgärderna (framför allt ekonomiskt stöd från rika till fattiga länder).
Det gamla avtalet räcker inte
Det avtal som Köpenhamnsmötet syftar till bygger vidare på det nuvarande avtalet, Kyotoprotokollet, vars målsättningar gäller 2008-2012. När Kyotoprotokollet skrevs på 1997 var det första gången som det spikades bindande internationella mål för minskningen av utsläpp. Målet som anges är att i-länderna ska dra ner utsläppen med totalt 5,2 procent jämfört med år 1990. Nu har 188 länder skrivit på protokollet, däribland Sverige och övriga EU-länder. Exempelvis USA står utanför. U-länderna åläggs inga utsläppsbegränsningar. I Köpenhamn är förhoppningen att få med fler länder och höja målsättningen.
FN:s klimatkonvention är ramen för förhandlingarna
Precis som när Kyotoprotokollet togs fram, hålls Köpenhamnsmötet inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC. Konventionen skapades 1992 i Rio de Janeiro och har idag skrivits på av 192 länder, bland dem USA. Det innebär att man samlats kring målsättningen att ta fram åtgärder som stabiliserar mängden växthusgaser i atmosfären på en nivå som inte leder till allvarligare klimatförändringar.
Möten hålls varje år och kallas för COP, Conference of the Parties (syftande på konventionens parter). Köpenhamnsmötet har beteckningen COP15. Konventionen har ett sekretariat i Bonn som bland annat övervakar medlemsländernas utsläpp.
Beslutsunderlaget kommer från FN:s klimatpanel
De fakta som klimatarbetet baseras på kommer från FN:s klimatpanel IPCC. Där deltar flera tusen forskare i arbetet med att sammanställa, analysera och dra slutsatser av aktuell forskning kring klimatfrågorna. Panelen grundades 1988 och dess första rapport, som kom 1990, var startskottet för arbetet inom FN:s klimatkonvention.
Den senaste rapporten kom 2007. Där pekade forskarna med ännu större säkerhet än tidigare ut mänskliga utsläpp som orsaken till den temperaturhöjning som har observerats. De ansåg sig också kunna säga vilka konsekvenser vi har att vänta: höjd havsvattennivå, torka, översvämningar, vattenbrist, kollapsande ekosystem med mera. Vid ett möte på Bali 2007 (COP13) tog politikerna till sig de nya rönen och slog fast att klimatarbetet måste vässas och gå snabbare.