Köpenhamnsmötet den 7-18 december sågs länge som sista möjligheten att få till ett bindande globalt avtal om minskning av växthusgaser – en överenskommelse som ska ersätta det nuvarande Kyotoavtalet. Men när flera toppmöten avlöst varandra under hösten utan att någon av världens stora aktörer utom EU velat precisera några mål har förväntningarna på mötet sjunkit.

Bland andra den sittande EU-ordföranden, Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, har konstaterat att det man kan hoppas på är någon form av politisk deklaration, som får bli underlag för ett bindande beslut under nästa år. Han har uttryckt besvikelse över USA:s brist på besked men berömt initiativ från länder som Ryssland, Kina, Japan och Brasilien.

Men när nu deltagarlistan börjar växa fram tilltar hoppet om att mötet kan få större tyngd. Den danska mötesvärden Lars Løkke Rasmussen har fått deltagarlöfte från drygt 60 stats- och regeringschefer.

Att ländernas högsta ledare deltar är avgörande för mötets framgång, menar Rasmussen.

- Därför uppmuntras vi av att mer än 60 ledare har sagt att de ska vara med, och lika viktigt är att många fler säger sig vara positiva till att delta, sade Lars Løkke Rasmussen på ett partimöte i söndags.

Totalt har inbjudningar skickats till 192 stats- och regeringschefer. Än så länge har inte ledarna för nyckelländerna USA, Indien eller Kina sagt om de ska närvara eller inte.

Australiens premiärminister Kevin Rudd spelar en viktig roll. Hans land är världens största kolexportör och är det industriland som släpper ut mest koldioxid per person. Rudd har sedan han tillträdde hållit en hög klimatprofil. Hans bedömning är att de som deltar i Köpenhamn visserligen inte kommer att nå ett bindande avtal men väl en politisk deklaration som kan formaliseras någon gång nästa år, enligt BBC.

På måndagen hålls ett extra miljöministermöte i Bryssel för att göra en sista genomgång av positionerna inför Köpenhamn.

- EU ska driva på för att resultatet i Köpenhamn ska bli en samlad, ambitiös och bindande överenskommelse med tydliga åtaganden för alla världens länder, säger miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande.

EU:s mål är att till år 2020 sänka utsläppen till 20 procent under 1990 års nivå – 30 procent om andra tunga aktörer hakar på.

Mitt i den positionering som pågår inför Köpenhamnsmötet har en kontrovers uppstått kring ett antal hackade dokument och mejl från klimatforskare i Storbritannien och USA som jobbar för FN:s klimatpanel.

Så kallade klimatskeptiker menar att några av mejlen bevisar att viss data har manipulerats för att få jordens uppvärmning att se mer dramatisk ut än den är. De FN-anknutna forskare som gått i svaromål säger att meddelandena, som bland annat talar om ”trick” för att ”dölja minskningen”, är ryckta ur sitt sammanhang.