USA tog ett viktigt och oväntat steg i kampen mot klimathotet på måndagen, när landets miljömyndighet EPA tillkännagav att utsläppen av växthusgaser hotar hälsa och miljö och måste minskas. Det öppnar för tvingande regleringar utan beslut av en motvillig senat.
Utspelet från miljömyndigheten visade att president Barack Obama lyft miljöfrågan högre på den politiska dagordningen. Kravet om minskning av utsläppen ansågs vara riktat mot både industrin och USA:s kongress där många ledamöter motarbetar miljösatsningar.
Utspelet gav extra skjuts till förhandlingarna under klimatmötets första dag i Köpenhamn och utgör ett slags plan B för Obamaadministrationen.
Plan A har varit att få med sig kongressen på bindande beslut om utsläppsminskningar. Representanthuset godkände i somras med knapp marginal ett lagförslag om nedskärningar till 2020, men förslaget har kört fast i senaten. Tidigast i vår kan lagen gå igenom, och det är oklart vilka nivåer senatorerna till slut kan enas om. Presidenten har inför Köpenhamnsmötet i alla fall vågat utlova 17 procent.
Miljömyndighetens chef Lisa Jackson sade på en presskonferens att hennes organ nu inte bara har mandat utan även är förpliktat att vidta åtgärder för att få ner utsläppen. Det kan handla om hårdare krav på fordon, kraftverk och fabriker.
– Det här befäster 2009 som året då USA:s regering började ta sig an utmaningen att komma till rätta med växthusgaserna, sade Jackson.
Regleringarna kan ske inom ramen för en redan befintlig lag om krav på ren luft, US Clean Air Act. EPA listar nu koldioxid och fem andra växthusgaser som hälsohot mot den amerikanska befolkningen. Dessa gaser kan nämligen, heter det, bland annat "leda till hetare, längre värmevågor som hotar hälsan hos sjuka, fattiga eller äldre personer", liksom "ökade halter av marknära ozon, som kopplas till astma och andra sjukdomar i andningsvägarna"
EPA uppmanades redan 2007, efter ett utslag i Högsta domstolen, att ta ställning till de sex växthusgasernas farlighet.
Huvudspåret för president Barack Obama och hans administration är trots allt fortfarande att lagvägen få igenom långsiktiga löften om utsläppsminskningar. Att bara reglera via myndigheter kan skapa konflikter som inte gynnar det fortsatta klimatarbetet.
Redan planerar delar av industrin att starta rättsprocesser mot regleringskraven, som vissa företag menar skadar ekonomin. Sådana processer kan fördröja EPA:s regleringar med flera år – det vill säga över ett eller flera politiska val.