Skulle det visa sig att FN:s klimatprocess misslyckas med att nå enighet om att skära ner utsläpp av växthusgaser kommer uppmärksamheten sannolikt att riktas mer mot aktiva åtgärder och tekniköverföring från rika till fattiga. Här passar nya rön om luftens partiklar väl in. Och det handlar om rätt stora potentiella förbättringar.

– Om man kunde få bort alla dessa öppna eldar skulle man i princip bli av med problemet över den berörda regionen inom fjorton dagar. Man köper sig tid, säger meteorologiprofessorn Caroline Leck till DN.se.

Hon talar om sot.

Det är förstås ingen nyhet att luften innehåller sot, sulfat och andra partiklar, men vad som nu träder fram allt tydligare är deras klimateffekt, framför allt sotets.

En del forskare talar om att man bör ”plocka lågt hängande frukt”, dvs snabbt vidta ett antal enkla åtgärder för att undvika de värsta temperaturscenarierna. Att få bort eller minska ”det svarta kolet”, sotet, i atmosfären hör till dessa åtgärder. De senaste forskningsrönen tyder nämligen på att sotet värmer jorden mer än man tidigare trott.

De dominerande partiklarna i atmosfären är de som forskarna kallar vita aerosoler. De består främst av sulfat från fossil förbränning, som har en reflekterande förmåga och motverkar uppvärmningen.

Sotet har motsatt effekt: det absorberar solstrålningen och värmer upp luften på två kilometers höjd, där det befinner sig. Forskare menar att sotets värmande effekt kan vara upp till 60 procent av koldioxidens.

Om man väger samman effekterna från alla partiklar i luften verkar de fortfarande dämpande på den globala uppvärmningen. Men i takt med att utsläppen av kylande partiklar som sulfat minskat har sotets värmande effekt relativt sett ökat, visade en vetenskaplig studie publicerad i somras.

Sotet uppstår vid ofullständig förbränning. Det härrör från skogsbränder, svedjebruk och omoderna dieselmotorer, men framför allt kommer det från de öppna eldar som fattiga människor i Sydasien och Afrika lagar sin mat på, där bränslena är ved, sly och kodynga.

En stor klimatfördel med att bli av med sotet vore att det skulle få snabb effekt. Medan koldioxid ligger kvar i atmosfären i sekler – utsläppen från den allra första förbränningsmotorn värmer sannolikt ännu jorden – försvinner sot på några veckor.

Dessutom har det ju visat sig vara mycket svårt för världens länder att komma överens om begränsningar av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

Om sotets värmande effekt motsvarar mer än hälften av koldioxidens innebär det ungefär en fjärdedel av hela den förstärkta växthuseffekten. Utifrån FN:s uppvärmningsscenarier skulle man i alla fall teoretiskt vinna årtionden av klimatkamp om dessa svarta små värmeaggregat försvann.

Det bruna dis av sot som bäddar in indiska miljonstäder är historia i de rikare delarna av världen, där de flesta förbränningsprocesser har effektiviserats och inneslutits. Det gör att frågan om huruvida man ska lägga mer krut på sotet blir en fråga om ansvarsfördelningen mellan rika och fattiga. Det är politiskt känsligt. Lättast att enas om åtgärder mot sotet blir det troligen om de blir en del i den utlovade resurs- och tekniköverföringen från nord till syd.

– Kan man kontrollera matlagningen med spisar eller andra mer slutna energikällor har man något väldigt stort att vinna. Väldigt lokala åtgärder kan få stora positiva regionala effekter, konstaterar Caroline Leck.

– Men hur ska man få det till stånd? Återigen kommer man till psykologiska aspekter och politiska värderingar.

Men det är skillnad på att pressa ett land att sluta släppa ut och att uppmana till att byta teknik?

– Ja, det är mycket mer positivt, och man kan ju bidra till att byta ut tekniken. Och till att skicka kvinnor på utbildning i ny matlagningsteknik.