FN:s klimatmöte i Köpenhamn förra året beskrivs som ett fiasko. Politikerna fick skulden för misslyckandet och just nu gör de ett nytt försök i Mexiko. Men vad har då skett på individnivå de senaste åren? Har allmänheten ändrat livsstil till följd av klimathotet? Eller är det mer prat än handling?
Köttkonsumtionen
En stor del av hushållets klimatpåverkan kommer från maten, framför allt kött. Enligt Jordbruksverket orsakar köttkonsumtionen cirka tio procent av svenskarnas klimatpåverkan varje år. Naturskyddsföreningen menar i sin tur att en måltids klimatpåverkan kan halveras om köttet byts ut mot ett vegetariskt alternativ. Trots det har svenskarnas köttkonsumtion inte minskat utan ökat de senaste åren.
I somras presenterade Jordbruksverket statistik över livsmedelskonsumtionen i Sverige. Enligt undersökningen ökade köttkonsumtionen med 1,3 procent från 2007 till 2008, vilket gör att siffran nu ligger på 84 kilo kött per person och år. Detta trots att perioden präglades av lågkonjunktur och höjda köttpriser.
Helena Lööv vid Jordbruksverkets utredningsenhet påpekar att köttkonsumtionen vanligtvis är känslig för pris- och inkomstförändringar.
– Därmed borde de höga priserna och lågkonjunkturen i sig tala för att köttkonsumtionen minskar istället för ökar. Tillsammans med klimatdebatten kan man tycka att effekten borde ha blivit ännu större, konstaterar hon
Helena Lööv poängterar dock att det är viktigt att inte stirra sig blind på den totala ökningen. Det är framför allt konsumtionen av kött från fjäderfä som ökar, medan konsumtionen av nötkött – som är den värsta miljöboven – har mattats av. Huruvida detta i första hand är ett resultat av prishöjningar eller av en ny miljömedvetenhet hos konsumenterna är svårt att svara på.
Turismen
För många svenskar har det blivit en självklarhet att spendera ett par vinterveckor i Thailand, åka på shoppingresa till New York eller gå på festival i Barcelona. Omvärlden kommer allt närmare och vi vill uppleva så mycket som möjligt.
– Naturvårdsverkets undersökningar visar att svenskar är medvetna om att flyget är miljöbov nummer ett. Ändå flyger vi alldeles för mycket, säger Stefan Gössling, transportforskare och professor vid Linnéuniversitetet.
Enligt föreningen Svenskt Flyg räknar man med att flygtrafiken kommer att öka med i genomsnitt 5 procent globalt per år fram till mitten av 2020-talet. I Kina och Indien räknar man med en ökningstakt på upp till 10 procent per år. För svensk del väntas ökningen bli cirka 2 procent årligen.
Enligt Stefan Gössling är världsturismen den snabbast växande utsläppskällan av växthusgaser. I en rapport från 2009 hävdar han tillsammans med två kollegor att turismen kommer att stå för större klimatpåverkan än alla andra sektorer inom 50 år. Stefan Gössling ser bara en lösning på problemet:
– Den trista slutsatsen är att vi måste flyga mindre. En skatt på flyg vore förmodligen det mest effektiva.
Bilismen
Den svenska biltrafiken, mätt i fordonskilometer, har ökat under 00-talet. Det visar siffror från myndigheten Trafikanalys. 1999 kördes personbilarna sammanlagt 58.931 miljoner fordonskilometer inom Sveriges gränser. Tio år senare var siffran uppe på 63.731 miljoner fordonskilometer.
– Vi kör mer bil och kurvan går stadigt uppåt, konstaterar Anette Myhr på Trafikanalys.
Fram till oktober i år nyregistrerades 250.047 personbilar enligt Trafikanalys. Enligt branschorganisationen Bil Sweden var 39 procent av dessa miljöbilar. I fjol var siffran 38,5 procent.
Enligt miljöminister Andreas Carlgren (C) har antalet miljöbilar på de svenska vägarna ökat från 23.000 i december 2005 till 330.000 sommaren 2010. ”Miljöbilspremien och den slopade fordonsskatten för miljöbilar har varit en del i miljöbilssuccén” skrev Carlgren på sin blogg i slutet av augusti.
Men kritikerna menar att begreppet miljöbil är motsägelsefullt. De påpekar att det finns en uppenbar miljöbelastning vid tillverkningen av bilarna, och att bilarna inte är bra för miljön – bara mindre dåliga.
Förnybar elektricitet
Enligt en undersökning från EU-kommissionen 2010 har vindkraft och solenergi starkt stöd bland EU:s medborgare. 87 procent ser positivt på solenergi, 84 procent ser positivt på vindkraft. I Sverige är siffrorna ännu högre – här är 92 procent positiva till solenergi medan 86 procent uppskattar vindkraft.
Och andelen förnybar energi i Sverige har ökat stadigt de senaste 20 åren. 1990 låg siffran på 33,9 procent, 2008 hade den ökat till 44,1 procent enligt statistik från Energimyndigheten. Det är framför allt vattenkraft som bidrar till den förhållandevis höga siffran. Även organiskt avfall, biodrivmedel och vindkraft räknas som förnybar energi.
Men försäljningen av el märkt med Naturskyddsföreningens ”Bra miljöval” har gått trögt. Märkningen ställer hårda krav som utesluter mycket av det som annars kallas förnybar energi. I dag erbjuder ett sextiotal elbolag den miljömärkta elen. Av Sveriges totala elförsäljning förra året utgjorde knappt 5 procent Bra Miljöval-märkt el – cirka 7 TWh av 145 TWh.
Försäljningen har rasat kraftigt sedan 2003. Jesper Peterson, handläggare för Bra Miljöval på Naturskyddsföreningen, förklarar varför:
– Det var för att vi skärpte kraven för vad som skulle få klassas som Bra Miljöval då.
Efter raset 2003 har andelen Bra Miljöval-märkt el hållit sig relativt konstant. De senaste åren har kurvan dock långsamt börjat röra sig uppåt.
– Nu börjar det bli populärare igen. Och om efterfrågan ökar kommer också utbudet att bli större, konstaterar Jesper Peterson.
Hur dåligt samvete ska vi ha?
Vi äter fortfarande kött, kör fortfarande bil och flyger fortfarande till Thailand. Många har dåligt samvete över sin klimatbelastning. Men kanske bör vi inte fokusera för mycket på den enskilde individens ansvar i klimatfrågan. Det menar klimatforskaren Christian Azar.
– Det är förstås jättebra om individer vill göra något åt sina egna utsläpp, men min poäng är att det behövs stora politiska styrmedel för att lösa klimatfrågan, säger han.
– Risken med att prata för mycket om individnivån är att det avleder uppmärksamheten från de stora frågorna.
Christian Azar menar att folk behöver engagera sig politiskt för att kunna göra skillnad.
– Men det ena behöver inte utesluta det andra. Bara för att man har skrivit tre insändare ska man inte flyga jorden runt sen, avslutar han.