Årets mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne väcker känslor. Paul Krugman är känd som krönikör i tidningen New York Times och en av president George W Bushs främsta kritiker.
Beslutet i Vetenskapsakademien, som delar ut ekonomipriset, kan få betydelse i den amerikanska valdebatten, liksom i diskussionen om finanskrisen och dess orsaker. Det beror på att Paul Krugman är starkt engagerad i aktuella frågor som krönikör och bloggare. Hans ställningstaganden placerar honom på den liberala vänsterkanten i amerikansk politik och i hård opposition mot Bushadministrationen.
- Sådant har inte alls vägts i vårt beslut. Valet av Paul Krugman till pristagare grundar sig enbart på hans vetenskapliga meriter, säger priskommitténs ordförande professor Bertil Holmlund.
Det hindrar inte att Paul Krugman gärna talar om aktuella ämnen, som han också har ägnat en del av sin forskning åt. När det gäller finanskrisen har han kritiserat amerikanske finansministern Henry Paulsons räddningspaket, som sedan föll i kongressen. Inriktningen var, enligt honom, alltför mycket att hjälpa bankerna utan att ställa bestämda krav på dem.
Nu är Paul Krugman nöjd med söndagens ställningstagande från euroländerna, förklarar han i telefon vid Vetenskapsakademiens presskonferens. Men finanskrisen har blivit värre än vad han fruktade:
- Jag trodde aldrig att jag skulle få vara med om något som liknar 1930-talsdepressionen.
Och vad anser Paul Krugman om tendenserna till ökad protektionism i världshandeln? undrar DN Ekonomi.
- Jag är inte så oroad när det gäller USA. Det är normalt att krav på handelsrestriktioner kommer upp inför presidentvalet. Men politiken från Vita huset brukar bli frihandelsinriktad, medan det händer att kongressen sätter sig på tvären, svarar Paul Krugman.
Utrikeshandel, i kombination med ekonomisk geografi, är det område där han har utvecklat ny teori som anses banbrytande. Utgångspunkten är att länder som är relativt lika handlar mycket med varandra, såsom inom Europa. Det rimmar inte helt med äldre teorier om komparativa fördelar, där handeln i stället ansågs jämna ut de stora skillnaderna mellan olika länder.
- Paul Krugman har visat hur differentiering av produkter, som gör att det finns mer att välja mellan, leder till ökad handel mellan rika länder. Ett exempel är att Sverige både importerar och exporterar jeans, eftersom konsumenterna efterfrågar olika varumärken. Samtidigt finns det stordriftsfördelar som gör att det ofta lönar sig att samla produktionen till allt färre platser, förklarar professor Peter Englund, som är sekreterare i priskommittén.
Detta har lagt grunden till vad som nu kallas för den nya utrikeshandelsteorin och den nya ekonomiska geografin, där Paul Krugmans avgörande bidrag gjordes redan för närmare 30 år sedan. Ändå blir han nu som 55-åring en av de hittills yngsta mottagarma av ekonomipriset. "A funny thing happened to me this morning ", kan man läsa på hans blogg.