Jörgen Johansson: Hej Anders Bostadspriser har verkligen fallit dramatiskt under det gångna året. Beroende på område och bostad har priser i några få fall nästan halverats, men överlag är det nog ganska nära et fall på 30 procent överlag i landet. Om jag inte missminner mig liger styrräntan på 8 procent fortfarande. Det var länge sedan det var en sänkning, om det ens varit någon.
Seppo: Vad var grunden till tillväxten i Lettland? Var det inte så att fastighetespriserna steg så mycket att detta fick utslag i BNB?
Jörgen Johansson: Hej Seppo Det var en kombination av fastighets priser som sköt i höjden pga av spekulation och faktumet att banker var villiga att låna ut pengar utan att egentligen göra en ordentlig riskbedömning av låntagare. Till tillväxten bör också läggas till att ekonomer äntligen ar eniga att det mesta av utvecklingen vara baserad på inhemsk konsumption, och det är något som inte håller i det långa loppet, speciellt inte om nästan all konsumption var baserad på lånade pengar.
Emanuel: Vi hör bara om hur det är i Riga. Kan du inte göra ett reportage om Daugavpils som bebos mestadels av etniska ryssar som känner sig utanför systemet? (Lettlands näst största stad nära ryska gränsen) Finns ju c:a en halv miljon etniska ryssar som är s.k icke-medborgare och har ett "alien passport", bor i ett EU land men är ej EU medborgare. Dom känner sig inte ett dugg delaktiga i denna kris och bryr sig inte. Vänligen gör fler reportage om detta!
Jörgen Johansson: Hej Emanuel Jag har varit i Daugavpils flera gånger och du har rätt när du säger att de känner sig utanför Lettland på grund av det här med medborgarskap, men de är på inget sätt och vis utanför den ekonomiska krisen. De har passet där det faktiskt står Alien på medborgarskap så det är faktiskt ingen myt. Jag har sett det själv.
CG: Hej! Vilken typ av jobb är det störst chans att man kan få i Lettland?
Jörgen Johansson: Hej CG Lettland har gått raka vägen mot en service baserad ekonomi så de flesta jobben finns där, men det är nästan omöjligt att jobba på den lokala arbetsmarknaden utan att prata lettiska eller ryska. Själv pratar jag lettiska.
Flavian: Jag har varit i Lettland och många gånger, men umgås nästan bara med ryssar. Ryssarna i Lettland är till 99% mot EU. Finns det många letter som är emot EU också och hur påverkas eventuellt EU-motstånd bland letter av den ekonomiska krisen?
Jörgen Johansson: Hej Flavian Det är riktigt att de etniska ryssarna i Lettland har en mer negativ hållning mot EU, men den här krisen har inte gjort fler mer negativa. I stället känns det som om folk tycker bättre om EU eftersom folk börjat förstå att väldigt få i världen sitter på pengar just nu och Lettland lånade 7,5 miljarder euros sent förra året från en rad EU länder, bla Sverige, och IMF.
Ola T: Tror du att Lettland går över till euro före Sverige och hur påverkar den ekonomiska krisen letternas inställning till medlemskapet i EU?
Jörgen Johansson: Hej Ola. Jag är säker på att Lettland kommer gå med i EMU före Sverige. Lettland vill gå med så fort som möjligt, men ekonomin och framför all inflationen håller landet utanför kraven satta i Maastricht.
Ulf: Hej! Bor i Estland och funderar på varför man inte väljer den enkla vägen, dvs devalvering, utan istället drar åt snaran kring en redan hårt utsatt ekonomi. LEttland går samma väg. Skälet är att men inte vill förlora pengar på sina Euro-lån. Min fråga: Varför beslutar inte den lettiska regeringen att alla låns ak skrivas om i Lat med omedlebar verkan. DEt sklulle i ett penndrag minska effekterna av den devalvering Lettland och Estland behöver. De svenska bankerna skulle heller inte riskera samma kreditförluster som i den devalvering som jag ändå tror kommer framåt somamren i år... Vad tror du om "devalveringsfrågan"?
Jörgen Johansson: Hej Ulf. Det är tur att det här är en chat på svenska så jag hoppas ingen från det lettiska polisväsendet håller koll. Skämt åsido, men folk här är livrädda för att ens använda ordet devalvering offentligt. En lärare blev arresterad och satt fängslad ett par dagar. Du har rätt angående lånen i Euro. Det är en av de stora anledningarna till att en devalvering inte kommer hända här. Den lettiska valutan är för övrigt peggad mot euro på en relativt hög nivå. Räntorna på lån i lats ligger i många fall på en dubbelt så hög nivå jämfört med lån i euro så det är en annan anledning till varför de inte bara kan ordna den snabba enkla lösningen och skriva om allt.
Lasse: Hur är relationen mellan de baltiska länderna idag? Hur ser samarbetet ut? Liknar det det nordiska?
Jörgen Johansson: Väldigt bra fråga. Jag måste hålla mig kort dock annars kommer jag sitta här hela dagen, men det är nog riktigt att säga att efter 1991 och friheten från Sovjet så gick länderna i samma riktning men på olika vägar. Alla tre gick med i både NATO och EU, men på olika vägar. Esterna står närmare finnarna, letterna svenskarna och litauerna tyskarna. Krisen som pågår nu har fört länderna närmare varandra för de sitter alla i samma båt.
Marina: Jag har skrivit från Estland om just den rysktalande minoriteten. Ett problem för mig var att hitta en någorlunda objektiv person att prata med. Har du stött på den typen av problem och hur löste du det?
Jörgen Johansson: När det handlar om de etniska minoritets frågorna är det alltid svårt att prata objektivt för folk blir ofta känsliga och upprörda. En sak som är säker är att alla led, sedan kan man gräla för evigt om vem som led mest och hur de ska kunna kompenseras. För mig så handlar det bara om att utmana folk när de blir känsliga genom att inte fråga frågor med känsloladdade ord. Vad det gäller "experter" så har jag funnit att det finns bildade folk på båda "sidorna". Det finns bra folk på universiteten och museum som gärna pratar mer objektivt.
Arne B: Vad anser folk i Lettland om de svenska bankernas agerande? Förresten Jörgen, anser inte du att de som efter chatten vill veta ännu mer om Lettland bör läsa boken Hotad frihet: Baltisk kris i skuggan av Moskva?
Jörgen Johansson: Hej Arne B. Jo jag skulle rekomendera två bra böcker till folk som vill veta mer om Baltikum - Hotad Frihet, som handlar om Lettland och Bronssoldatens Hämnd som handlar om Estland, och till den andra frågan: det är enkelt att klandra utländska banker i Lettland och säga att allt är deras fel, men man får inte glömma att banker är en privat affärsverksamhet samtidigt. Det är trots allt upp till kunden att välja bank. Om det nu råkar vara så att vissa banker erbjudit mer förmånliga lösningar när det gäller låntagare så finns det ju bara en sak och säga - välkommen till marknadsekonomin
Mats Strandberg: Om Baltikum inte varit så enkelriktad (enbart intresse västerut) så hade krisen blivit mjukare än den nu har blivit. Man trodde enfaldigt att tiden nu var mogen att bryta helt med grannen i öster och förlita sig på EU och andra västliga marknader. Ryssland har sin egen kris, men jag undrar ändå inte om det blivit enklare om man inte så revanchistiskt hade minskat det affärsmässiga utbytet med Ryssland.
Jörgen Johansson: Hej Mats. Du är inte ensam att tycka så. Många är överens att minskade affärer med Ryssland inte riktigt lönat sig. Den viktigaste frågan för Baltikum och faktiskt stora delar av Europa handlar om den mer och mer viktiga energi frågan. Så länge EU inte kan komma till skott och enas i energifrågan så kommer Ryssland fortsätta att spela ut EU länder mot varandra. Ett praktexempel på detta är det så kallade Nord Stream projektet. En gas ledning från Ryssland till Tyskland genom Östersjön.
Bertil: Hej, Jörgen. Hur utbrett är djurplågeriet i Lettland?
Jörgen Johansson: Hej Bertil. Jag har ingen aning faktiskt. Men jag kan försäkra dig om att min katt, Elvis, lever väl.
Annika: Hej, Jörgen. I vissa delar av Sverige är rädslan för varg relativt stor. Enligt en tv dokumentär som har visats i Sverige för något år sedan, minns inte vilken kanal det var, är människorna i Baltikum helt orädda för vargen. Filmen visade bland annat en varg som grävde en lya under ladugården, födde sina ungar där och bodde där i lugn och ro, nästan som ett vanligt husdjur, endast några meter ifrån människorna för vilka det var helt naturligt som det var. Vargen skötte sitt och människorna skötte sitt. Ingen av dem var rädd för den andra. Vargen var helt ofarlig. Tycker du miljövården inklusive synen på varg i Baltikum vore värt en närmare studie för människorna som är rädda för vargen i Sverige? Hälsningar Annika
Jörgen Johansson: Hej Annika. Letterna har en ganska hälsosam syn på viltvård skulle jag säga. Många kanske inte vet om detta men Lettland har faktiskt en liten nish inom turismen med folk som kommer hit för att jaga varg. Jag tror inte det finns något vilt i landet som folk i allmänhet är rädda för. Men jag vet att korsdrag är något som folk fruktar av vidskepliga skäl.
Lyxunge: Duger man som man är i Baltikum?
Jörgen Johansson: Hmmm, Lyxunge... I Lettland handlar mycket om image. Man ska ha den största bilen, de senaste kläderna och den häftigaste mobilen. Sen att folk inte har råd utan ger avkall på mat så de kan köpa prylar på kredit är en helt annan fråga.
Klas: I egenskap av journalist i Lettland hur insatt är du i EU´s miljöfrågor?
Jörgen Johansson: Hej Klas. Jag måste erkänna att jag vet väldigt lite om EU miljöfrågor. Mitt område handlar mer om ekonomi och politik, fast inte så mycket om miljöfrågor. Ledsen.
Esa: Har hört att något av eller alla baltiska stater har sk platt skatt. Har det nån påverkan nu i den ekonomiska krisen?
Jörgen Johansson: Hej Esa. Jag vet inte hur situationen är i Littauen i den här frågan, men Estland har plan skatt medan Letterna har ett väldigt komplicerat skatte system. Jag har bara hört bra saker om esternas plan skatt introduktion och det ser ut som om det är vägen framåt.
BJ: Hej, Jörgen. Läser i dagens DN att allt fler grävmaskiner, hjullastare, gigantiska mobilkranar och andra dyra anläggningsmaskiner likt populära samlarobjekt har försvunnit från Sverige österut. Undrar om du har någon uppfattning om var dessa maskiner kan ha hamnat någonstans?
Jörgen Johansson: Med tanke på att byggbranchen mer eller mindre stannat av helt, här i Lettland i allafall, så kanske det handlar om privat personer som har väldigt udda intressen. Jag antar att jag försöker säga att jag har inte en susning, men jag kan inte se något misstänksamt from köksfönstret.
Gustaf: Hej! Vad är den största skillnaden mellan de tre baltiska länderna?
Jörgen Johansson: Det här kan jag göra väldigt enkelt. Språket är den största skillnaden. Estniska låter som finska. Lettiska och litauiska ligger nära varandra, kanske lite som svenska och danska, fast de låter inte alls som nordiska språk.
Klas: Är miljöfrågor i allmänhet av sekundär betydelse för journalister i Lettland eller utgör du ett undantag?
Jörgen Johansson: Normalt så jobbar jag för ett av de största nyhetsföretagen i världen och jag önskar ibland att jag hade mer att säga till om vad det gäller nyhetsbevakning. Lettisk media följer miljöfrågor närmare eftersom det är en lokal fråga, men tro mig, om det vore en internationell miljökatastrof här så skulle du noga kunna läsa något jag skrivit om det.
Janne: Är svenskar populära i lettland eller ska man vara försiktig som svensk i lettland?
Jörgen Johansson: Janne. Svenskar har inga problem längre i Lettland. Tro mig, det var värre efter "dokumentären" Buy, Bye Beauty, men det är lugnt nu.