När sjuksköterskan Ann-Sofie Jansson ska sätta in en kateter på en patient ger hon först en injektion med 2 milliliter Carbocain. Ampullen hon bryter är på 20 milliliter. Det som blir över måste hon kassera eftersom Carbocain inte säljs i mindre ampuller.
- Det är vansinne, säger hon.
Ungefär 1.200 ton läkemedel kasseras varje år i Sverige. Värdet uppskattas till över 2 miljarder kronor.
Under fjolåret tog apoteken runt om i Sverige emot drygt 910 ton överblivna läkemedel. Det visar en färsk sammanställning från Apoteket AB.
Förskrivning av läkemedel som inte förbrukas innebär dels slöseri med skattemedel men även miljörisker.
- Tidigare sköljdes det mesta helt enkelt ut i vasken, berättar Ann-Sofie Jansson, som arbetar på Centrallasarettet i Växjö.
-Det är bara ett par år sedan som antibiotikan började tas om hand. I dag sorteras den som miljöfarligt avfall.
Hon står i intensivvårdsavdelningens läkemedelsförråd. Det ser ut som ett mindre apotek. Just inom intensivvården förbrukas stora mängder läkemedel. Och följaktligen blir det en hel del rester.
I ett hörn under en bänk finns en plastbehållare, en kartong och några plastpåsar. Det är här de överblivna läkemedlen slängs. Vissa läkemedel klassas som farligt avfall och tas om hand enligt landstingets särskilda rutiner. Övriga lämnas till apoteket.
Apoteken skickar det sedan vidare till särskilda anläggningar där läkemedlen förstörs på ett säkert sätt. Men vart tredje hushåll återlämnar inte sina överblivna piller och mediciner utan slänger dem i de vanliga soporna eller i avloppet, enligt tidigare undersökningar som Apoteket AB gjort.
- I fjol hade vi en kampanj för att få folk att lämna tillbaka överblivna läkemedel. Då fick vi in tio procent mer än normalt. Det är ändå enorma summor som slösas bort.
Det berättar Bo Gunnarsson, miljöansvarig på Apoteket AB. Han uppskattar värdet av ett ton läkemedel till drygt en miljon kronor.
För Kronobergs landsting rör det sig om cirka 40 miljoner kronor som går upp i rök varje år, bokstavligt talat.
Stephan Quittenbaum är ordförande i Läkemedelskommittén:
- Det finns egentligen två problem med läkemedelsavfallen, säger han. Dels miljöpåverkan och dels kostnader för mediciner som inte kommer till nytta, de är ju subventionerade med skattemedel. Hur mycket svinn kan man tillåta, det är frågan?
Läkemedelskommittén ger rekommendationer kring förskrivningar. I dessa skriver den bland annat att man alltid ska "beakta risken för kassation av läkemedel".
Ett sätt är att börja med en mindre startförpackning, för att undvika överblivna läkemedel om sorten inte passar patienten - inte ger önskad effekt eller orsakar biverkningar.
- Men det ekonomiska incitamentet är dåligt, menar Stephan Quittenbaum. Små förpackningar kan göra det dyrare för patienten.
Han ger flera exempel på läkemedel där en liten förpackning är dyrare än en som innehåller mer.
Frikortssystemet för patienterna uppmuntrar heller inte till återhållsamhet med utskrivning av mediciner.
- När det inte kostar något, är det lätt hänt att man tar ut mer än man är i behov av just då. Jag förstår att patienter gärna vill ha lite hemma för säkerhets skull. Det handlar naturligtvis också om att det måste vara enkelt för patienter att få tag i ny medicin när de behöver det.
Stephan Quittenbaum påpekar att kasserad medicin lätt hamnar fel. Det finns 1.200 läkemedelssubstanser som är godkända i Sverige. En granskning som Stockholms läns landsting låtit göra av 159 av dessa substanser visar att endast två (!) är lättnedbrytbara.
För de övriga 157 substanserna gäller att de är svårnedbrytbara eller att uppgifter helt enkelt saknas. Hos 54 av de granskade substanserna finns risk för bioackumulation (att de lagras i levande vävnader). 97 substanser har hög eller mycket hög ekotoxicitet (giftighet för miljön) och bland dessa återfinns många moderna läkemedel som används av en stor del av befolkningen.
Expertisen är emellertid enig om att det inte är de akuta giftiga effekterna som är den stora frågan utan de kroniska effekterna som kan uppkomma efter en lång tids exponering av små doser.
För att minska kassationen av läkemedel inom landstingets vårdenheter menar Stephan Quittenbaum att man kan använda basläkemedel i största möjliga utsträckning, och hålla mindre lager och begränsa antalet olika läkemedel.
Bildinformation
Bild 1: 09 Överblivna läkeme
Jorge Moran tar hand om apotekens överblivna
Fotograf: Christine Olsson
Bild 2: läkemedel4
Vansinne, säger sjuksköterskan Ann-Sofie Jansson om slöseriet med medicinerna. FOTO: Bo Ströberg
Fotograf: Bo Ströberg