Sverige

Långsamma pappersläsare minns mer

Illustration: Team Hawaii

Långsamhet vinner i längden. Snabbläsningskurser är ”bondfångeri”, menar en internationell auktoritet på området. Pappersbok bättre än läsplatta. En mindre norsk studie visar att läsare av pocketböcker minns mer än de som läst e-böcker.

Vill du läsa artikeln i olika hastigheter? Testa nedan i vår specialbyggda version av den populära appen Spritz.

ord per minut

Tryckta böcker och tidningar, läsplattor, datorer, smarta mobiltelefoner och e-böcker – aldrig tidigare har det funnits så många olika sätt att läsa på.

För att kunna ta del av all information och alla berättelser vill många människor ”speeda” upp sin läsning. En del betalar stora summor för att lära sig bli snabbläsare.

Professor Kenneth Holmqvist, som leder arbetet vid ett laboratorium för ögonrörelsemätning vid Lunds universitet, är en internationell auktoritet på området. Han kallar kurser i snabbläsning för bondfångeri.

– Redan för flera år sedan studerade vi deltagarna i en snabbläsningskurs. Resultaten visade att det inte märktes någon förändring i deras ögonrörelser före och efter kursen, det vill säga hur de läste. Men textförståelsen hade däremot sjunkit markant, säger Holmqvist.

Han säger att först om man redan ”kan” innehållet i texten går det att läsa lite snabbare med bibehållen förståelse. Och orsaken till att snabbläsningskurserna inte fungerar går att hitta i ögats biologiska konstruktion.

– Våra ögon ser bara skarpt på en liten del, på en yta som täcker en och en halv grad av synfältet. Det motsvarar ett eller två ord i en text. Om vi försöker läsa fortare så tappar vi förståelsen av texten, förklarar Kenneth Holmqvist.

Han har även studerat hur vi tar del av nyheter och reportage. I en traditionell papperstidning läser vi hälften eller drygt hälften av alla artiklar, och i en traditionell nättidning kanske fyra, fem artiklar. Den som läser en papperstidning blir därmed mer allmänbildad.

– Men när vi gjorde försök med nättidningar på läsplattor där layouten liknade klassiska tidningar märkte vi inte någon skillnad i läsningen. Det är alltså inte publiceringsformen utan tidningens utseende som påverkar läsandet.

Hur tror du att läsningen utvecklas framöver?

– Vi vet att läsarna föredrar kortare texter. I våra studier fann vi till exempel en hundraprocentig läsning av notiser, men betydligt lägre läsning av längre texter. Det visar sig också att läsarna uppskattar artiklar som kompletteras med informativ grafik, samt att de gillar fakta­rutor och insprängda citat. Det ger ett intryck av kvalitet och att tidningen lagt ned tid på att presentera materialet på ett bra sätt.

Annars finns det förvånansvärt lite forskning om hur läsningen fungerar i det nya digitala samhället. För även om vi inte kan läsa snabbare, har den nya tekniken förändrat sättet för hur vi tar till oss skrivna texter.

Den dansk-amerikanske författaren och konsulten Jakob Nielsen hävdar att de flesta besökare på nätet nästan aldrig läser en webbtext ord för ord. Snarare skannar de snabbt igenom texten för att hitta något intressant. Om blicken inte fastnar på något lockande på en webbsida inom fyra sekunder är det för sent – då hoppar vi till nästa sida.

Skiljer sig då läshastigheten mellan när vi läser tryckta bokstäver och något på en skärm? Det finns forskning som visar att vi läser 25 procent långsammare på en datorskärm jämfört med papper, och 10 procent långsammare på en läsplatta jämfört med en tryckt bok. Den smarta telefonen hamnar någonstans mitt emellan.


Illustration: Helena Shutrick

Gustaf Öqvist Seimyr är expert på språkteknologi och forskar om läsning och ögonrörelser. Han är knuten till Marianne Bernadotte Centrum på Karolinska institutet (KI) i Stockholm.

– Kunskapen om hur texter utformas på ett läsvänligt sätt på papper, i böcker och tidningar är väl utvecklad.

Men när texten började överföras till dataskärmar och mobiltelefoner hängde utvecklingen inte med. Något gick förlorat på vägen.


Illustration: Helena Shutrick

Öqvist Seimyr påpekar att digitala texter i dag presenteras på ett läsvänligare sätt, men att det återstår mycket att göra.

Skärmarna är exempelvis ofta bakgrundsbelysta och det skapar ingen naturlig läsmiljö. Därför upplever många ett obehag när de måste läsa längre texter på sin smarta telefon.

– De flesta av oss skriver fortfarande ofta ut viktiga texter för att gå igenom och korrekturläsa dem. Utredningar och längre pm vill vi också gärna läsa på papper.

Öqvist Seimyrs doktorsavhandling handlade om läsbarheten på mobiltelefoner. Han fann att om några få ord presenterades i taget ökade läsbarheten markant, speciellt när särskilt svåra och ovanliga ord visades under längre tid än mer vanliga ord. Sämst resultat i hans studie fick scrollning, vilken fortfarande är den vanligaste metoden att visa text på en smart telefon. Att presentera texten sida för sida var däremot mest uppskattat.

Enligt Öqvist Seimyr fungerar läsplattor bäst för den som vill läsa en bok digitalt. Det beror på att plattorna har en reflektiv skärm, som liknar vanligt papper, och att det är lätt att bläddra mellan de olika boksidorna.

Men än tycks pappersböckerna ha ett övertag på sina elektroniska motsvarigheter.

Forskaren Anne Mangen från universitetet i norska Stavanger är en av experterna i ett europeiskt projekt om läsning, som refererats i brittiska Guardian.

Resultaten tyder på att e-böcker inte kan ersätta pappersböcker, åtminstone inte än.

Den som läser en e-bok har betydligt svårare att återberätta handlingen än den som läser en pappersbok. Studien omfattade femtio personer som fick läsa en novell av Elizabeth George. Häften av dem läste på läsplattan Kindle, den andra halvan läste en pocketbok. När personerna skulle återberätta handlingen visade det sig att de som läst på Kindle hade betydligt svårare att placera bokens händelser i rätt kronologi.

Anne Mangen menar att den fysiska kopplingen mellan texten och mediet försvinner när man läser på skärm, och det gör det svårare att minnas texten. Den som läst något i en bok kommer ihåg saker bara genom att se omslaget; de får ett ”fysiskt stöd” som en skärm med många texter inte erbjuder.

Läser vi då ytligare på nätet? Medieinstitutet Poynter institute i Florida, visade i en studie att deltagarna läste nära 80 procent av en artikel de fastnat för på nätet. Däremot lästes bara knappt 60 procent av en artikel de valt i en papperstidning med tabloidformat, samma format som DN har.


Illustration: Helena Shutrick

Hur kan det komma sig? Sara Quinn, forskare vid Poynter institute, förklarar det med att läsarna fokuserar på de runt 30–40 textrader som syns på en skärm. De vet inte hur omfattande texten egentligen är – men när en läsare där­emot vänder sida i en tidning kan personen direkt se hur lång artikeln, det vill säga texten, är.

I årets säsongsstart av litteraturprogammet ”Babel” i SVT berättade den amerikanska författaren Lionel Shriever att läsare allt oftare kontaktar henne. De vill diskutera hennes senaste bok och har synpunkter på huvudpersonens beteende och vad personen gör. Shriever upplever detta som ett nytt fenomen. Kan det bero på att vi läser annorlunda i dag? Vi är uppkopplade, vi interagerar och är vana att diskutera skeenden i realtid på nätet.

Författaren, kommunikatören och journalisten Maria Friedner konstaterar att det säljs allt färre vuxenböcker i Sverige. Men hon tror att det vänder snart. Då kommer vi att börja läsa igen – fast på nya sätt.

Snabbt eller långsamt? Det återstår att se.

Foton i text: Lunds universitet, Stavangers universitet