Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

"Lärarjobbet är ett kall"

Pythagoras och Artkimedes tillhör Stavros Loucas favoritmatematiker. Han använder gärna praktiska exempel från den grekiska matematikhistorien i sin framgångsrika undervisning i Rinkebyskolan i norra Stockholm.
Pythagoras och Artkimedes tillhör Stavros Loucas favoritmatematiker. Han använder gärna praktiska exempel från den grekiska matematikhistorien i sin framgångsrika undervisning i Rinkebyskolan i norra Stockholm. Foto: Niclas Ryberg

Vägen till framgångsrikt lärande går via skolelevernas hjärta. Det menar Stavros Louca, som nu får pris för sina insatser som mattelärare i Rinkeby. Anders Steinvall och Niclas Ryberg har träffat honom.

Matematik, säger uppslagsverket, är en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling. Matematik, säger många skolelever, är ett trist ämne av obegriplig nytta.

Matematik är också ett sätt att förstå hur saker och ting hänger samman, ett sätt att få konkreta svar på stora gåtor.

Men hur väcker man trötta skol­elevers intresse för denna kunskap?

- Jag brukar använda liknelsen med en lasso som man kastar och fångar in något, säger matteläraren Stavros Louca på Rinkebyskolan i Stockholmsförorten med samma namn.

Han vet att det fungerar. Rinkebyskolan, en högstadieskola med cirka 380 elever, har nått stora framgångar med sin matteutbildning och kommande vecka får Stavros Louca ett stort pris från Kungliga Vetenskapsakademien för sina insatser. I Rinkeby, en förort vars namn kommit att symbolisera det segregerade svenska samhällets avigsidor, presterar eleverna strålande resultat.

I en nationell matematiktävling i fjol hade sju elever från Rinkebyskolan, fem flickor och två pojkar, alla rätt och var bäst i Sverige. När Loucas niondeklass gick ut i fjol fick halva klassen, 14 elever, betyget MVG i matematik.

Stavros Louca, som via omvägar kom till Sverige sedan han flytt hemlandet Cypern efter den turkiska invasionen 1974, tar gärna till papper och penna när han ska förklara sina undervisningsmetoder.

Det handlar om att väcka elevernas intresse och det görs bäst med tankeväckande exempel.

Vi börjar med den tyska matematikern Carl Friedrich Gauss (1777-1855), som hävdade att matematiken är "vetenskapernas drottning". Stavros Louca håller förstås med och berättar.

När unge Carl Friedrich började skolan upptäckte lärarna snabbt hur duktig han var i matte. För att hålla honom sysselsatt fick han en uppgift som läraren trodde skulle ta en stund. Han skulle lägga samman 1+2+3+4+5+6 och så vidare upp till +97+98+99+100.

Den lille pojken såg snabbt logiken i det hela. Här fanns 50 par som alla var för sig blev 101 (1+100, 2+99, 3+98 och så vidare). Alltså 50x101=5.050 och vips var uppgiften löst.

- Det exemplet använder jag i undervisningen, berättar Stavros Louca och plockar fram några räknehäften för att visa.

Det är just detta som lockar honom med matematiken. Att, som han säger, hitta koder för att snabbt räkna rätt.

- Jag har tyckt om matematik ända sedan jag var liten. Från mellanstadiet var jag alltid bäst i klassen i matte. Jag ville alltid hitta sätt att vara snabbare än miniräknaren, berättar Louca.

När DN i fjol våras skrev om Rinkebyskolans framgångar i ännu en mattetävling förklarade en av ele­verna det hela med lärarens stimulerande undervisningsmetoder. "Han gör så att man får lust att lära sig", sade en elev om Stavros Louca.

- Många lärare fokuserar för mycket på själva undervisningen, eller vilken pedagogik, eller vilket material man använder. De glömmer bort den levande materian, eleverna, som behöver kärlek. Man måste vinna barnens hjärta och det gör man genom att visa att man är intresserad av dem. Inte bara säga det, utan att vara uppriktigt intresserad. Jag lär mig inte bara barnens namn, utan också vad namnen betyder. Jag vill veta var de kommer ifrån. De ska känna att det finns mycket i deras kultur som de ska vara stolta över, säger Louca.

Det är förstås extra viktigt i en skola där 98 procent av eleverna har invandrarbakgrund. Men det gäller överallt, påpekar Louca.

I motiveringen till Ingvar Lindqvist-priset, det pris Stavros Louca tillsammans med tre andra lärare får på torsdag, heter det att han får priset för att han med "auktoritet och stor kärlek" lotsar sina elever till en enastående kunskapsutveckling i matematik.

Kärleken till eleverna har vi pratat om.

Hur ser du på auktoritet, ett inte okomplicerat ord i den svenska skoldebatten?
- Jag vill att eleverna ska respektera mig och lyssna på vad jag säger. Jag kan inte undervisa om det inte är absolut tyst i klassrummet. Det är tyst som i kyrkan när jag undervisar, men när vi sätter i gång och arbetar pratar och diskuterar vi förstås. Jag var själv en duktig elev, men jag skötte mig inte alltid så bra. De bästa lärarna jag hade, när jag tänker på det efteråt, var de som krävde av mig att visa respekt.

I en tid då de flesta frågor får ett svar genom några snabba tryck på datorns tangentbord förespråkar Louca gamla hederliga inlärningsmetoder. Eleverna ska lära sig arbeta manuellt med matten, så att de inte blir beroende av miniräknaren. Övning ska ge färdighet.

Svenska skolelevers kunskaper i matematik blir allt sämre, Rinkebyskolans framgångar till trots. Nyligen gavs ett exempel från Chalmers tekniska högskola i Göteborg, där inte ens hälften av studenterna på civilingenjörsprogrammen klarade första tentan i matematik. Det är det sämsta resultatet någonsin och säger en del om de kunskaper studenterna har med sig från grundskola och gymnasium.

- Kunskapsnivån har försämrats mycket. Det händer att jag får elever i årskurs nio, som inte varit mina elever tidigare, och upptäcker att de har med sig kunskaper som är sämre än i årskurs sex, berättar Louca.

Vad säger du om den svenska betygsdebatten?
- Jag tycker bra om betyg. Jag skulle till och med vilja att man inte går vidare om man inte klarat kursen. Varför krävs körkort för den som ska köra bil? Varför ska vi släppa vidare elever som inte klarat kursen?

Stavros Louca frågar sig också varför man släpper ut lärare från Lärarhögskolan som kanske inte alls är lämpade att vara lärare.

- Jag ser inte lärarjobbet som ett yrke, jag ser det som ett kall. Man fostrar barn till att bli goda medborgare. Det som håller mig fast vid det här arbetet är inte lönen. Jag får jobba med ett levande material och det är det som är så fascinerande, säger Stavros Louca.

Hans väg från Famagusta på Cypern, där han utbildade sig till nationalekonom, till Rinkebyskolan är lång och brokig. Som så många andra välutbildade invandrare har han städat, kört buss och taxi. Men till skillnad från många andra har han till slut hamnat på en plats där hans kunskaper tas till vara av det svenska samhället.

När turkiska trupper sommaren 1974 invaderade Cypern, som en planerad reaktion på den kupp som genomförts av grekcypriotiska högerkrafter som förespråkade en förening med Grekland, var den då 21-årige Stavros Louca precis på väg att avsluta sin militärtjänstgöring.

Han fick förstås inte mucka, utan hamnade mitt i en konflikt som drev hundratusentals invånare på flykt och kostade många livet. Stavros Louca valde att fly och via Aten hamnade han i England, där han hade bekanta.

Hemma i Famagusta, som efter invasionen hamnade på den turkcypriotiska sidan, hade hans pappa drivit en populär restaurang. Där hade Stavros Louca och hans familj lärt känna en svensk familj som varit på besök flera gånger. Efter en tid i England besökte han sina svenska bekanta. Han blev kvar i Sverige.

Han fick ett städjobb på ett daghem 1977 och lärde känna föreståndarinnan, Anita Åsbrandt. De gifte sig och har i dag tre vuxna barn.

- Det var hon som hjälpte mig att återfå hoppet som invandrare. Hon tyckte att jag skulle utbilda mig till lärare så jag började på Lärarhögskolan, berättar Louca.

I dagarna har det rapporterats i medierna hur allt fler välutbildade invandrare lämnar Sverige i jakten på jobb. Många söker sig till Storbritannien, där de snabbt får möjlighet att arbeta.

Trots alla år av stolta målsättningar med integrationspolitiken har det inte blivit lättare för personer med utländsk bakgrund att få arbete i Sverige.

- När jag kom till England kunde jag skaffa jobb direkt, tjäna pengar och utvecklas. När jag kom till Sverige och sökte jobb fick jag veta att jag först måste ha uppehållstillstånd. Polisen tog mig till socialen, där jag fick massor av frågor av en tant. När jag skulle gå ville hon ge mig en check på 2.300 kronor, jag kommer fortfarande ihåg beloppet, och jag förstod inte varför. Jag hade inte kommit för att tigga, säger Louca.

Orättvisorna och diskrimineringen gör honom arg. Men han vill inte vara alltför kritisk mot det svenska samhället.

- Jag är tacksam för att jag fått vara här. Sverige är på många sätt ett humant land. Man ger oss invandrare pengar och resurser. ­Ibland vet vi inte hur bra vi har det här. Men man skulle behöva öppna sina hjärtan också och ta emot oss som människor. Det skulle gagna alla, tycker Louca.

Varför valde du att arbeta i Rinkebyskolan?
- Jag hade två jobb att välja på. Det andra var på en skola i innerstaden och det var bättre betalt. När vi diskuterade det hemma tyckte mina barn att jag skulle göra mer nytta här. Men när jag klev in i klassrummet första dagen fick jag nästan panik och undrade vad jag gett mig in i. Det var en tuff stämning här. Men efter två veckor var allt bra och den första klassen jag hade här har blivit vänner för livet.

Vad betyder Ingvar Lindqvist-priset som du nu får för dig?
- Jag känner mig glad och stolt. Det är en bekräftelse på att det vi gör är bra.

Ålder: 52 år. Yrke: Lärare på Rinkebyskolan

Ålder: 52 år.
Yrke: Lärare på Rinkebyskolan i norra Stockholm.
Familj: Hustrun Anita (lärare) och vuxna barnen Sara (lärare), Marcus (civilingenjör) och Sofia (studerar till tandläkare).
Bor: Lägenhet i Stockholms innerstad.
Bakgrund: Flydde från Cypern i samband med kriget 1974. Hamnade först i England, för att sedan fortsätta till Sverige. Utbildad vid handelskola på Cypern och lärarhögskola i Sverige.
Aktuell: Får på torsdag Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvist-pris för sina insatser som matematiklärare.
Uppmärksammad för: Upprepade framgångar för Rinkebyskolan i mattetävlingar. Fick också rubriker i fjol för sitt rådiga ingripande vid en brand i en tunnelbanevagn i Rinkebys t-banestation.

"Hans insatser borde vara en ögonöppnare

"Hans insatser borde vara en ögonöppnare för alla skolpolitiker vad lärare betyder. De är vår viktigaste yrkesgrupp."

Professor Svante Lindqvist, museichef vid Nobelmuseet, som uppmärksammat Stavros Loucas arbete och anlitat några av hans elever som praktikanter.

"Han är en mycket duktig lärare, väldigt visionär och framtidsinriktad."
Börje Ehrstrand, rektor på Rinkebyskolan.

"Det finns inga ord för att beskriva honom som lärare. Det allra bästa var att han hela tiden fick oss elever att vilja jobba vidare."
Sarah Khokhar, före detta elev.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.