Lärarna väljer bort regeringens satsning

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det var satsningen som skulle motverka lärarbristen och höja kompetensen i skolan. I stället har det nya lärarlyftet blivit ett fiasko. Antalet sökande har fallit med en fjärdedel, och inte ens hälften av dem har antagits.

Det var satsningen som skulle motverka lärarbristen och höja kompetensen i skolan. I stället har det nya lärarlyftet blivit ett fiasko. Antalet sökande har fallit med en fjärdedel, och inte ens hälften av dem har antagits.

För lite mer än en månad sedan trädde de nya reglerna kring lärarlegitimationen i kraft. Nu får lärare som saknar legitimation inte tillsvidareanställas av skolor. Från 1 juli 2015 kommer de inte heller få ansvara för undervisning eller sätta betyg.

För att öka antalet behöriga har regeringen gjort två satsningar, lärarlyft, för att få lärare att vidareutbilda sig. Men när DN granskar Skolverkets nya siffror för ansökningar till vårens utbildningar så har de minskat med 24 procent jämfört med våren 2013. Från 3.519 till 2.679 sökande.

Annons:

I minskningen ingår alla som kan söka lärarlyftet: lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger.

– Det gör oss bekymrade att man inte utnyttjar den här satsningen tillräckligt. Trots att det finns ett jättestort behörighetsbehov så viker intresset ner, utan att någonsin ha nått sin maxpotential, säger Niclas Westin, chef för professionsutvecklingsenheten på Skolverket.

Det minskade intresset har fått regeringen att sänka anslagen till lärarlyftet. Förra året budgeterades 442,7 miljoner kronor, i år är det 324,4 miljoner kronor.

Niclas Westin tror att det finns två huvudsakliga anledningar till tappet. Det första är nya regler som gör att lärare med lång erfarenhet kan tillgodoräkna sig den för att få behörighet.

– Men då är det äldre lärare som blir behöriga, och det löser inte problemet på lång sikt, säger Niclas Westin.

Det andra problemet ligger som så ofta i ekonomin. Med det första lärarlyftet betalade staten 80 procent av lärares lön när de vidareutbildade sig. I det nya lärarlyftet som introducerades under 2011 får huvudmannen, alltså kommunen eller friskoleägaren, 500 kronor per högskolepoäng som läraren läser. 1.000 kronor om det är inom matematik.

– När vi är ute på skolorna är det detta som lyfts fram som den huvudsakliga orsaken. Man tycker att det är för dålig ersättning, säger Niclas Westin.

DN har pratat med en lärare som just nu genomgår en vidareutbildning inom lärarlyftet i Stockholm, och som är kritisk mot hur hennes skola tvingar henne att vidareutbilda sig på fritiden.

– Trots att min vidareutbildning inte gick att läsa på mindre än halvtid så får jag ingen nedsättning i tid från skolan. Så jag jobbar heltid och studerar halvtid, säger läraren.

De pengar som skolan ändå får för att finansiera hennes vidareutbildning har hon inte märkt av. De har i alla fall inte gått till att betala en vikarie som kan avlasta hennes arbetstid.

– Jag förstår verkligen att ansökningarna sjunker. När jag pratar med mina kolleger så säger de att de inte har råd att gå ned i tid, eller ta studielån för det.

När det nya lärarlyftet lanserades varnade den ansvariga samordnaren, Karin Broström, på Marks kommun för att intresset för satsningen skulle minska i takt med ersättningen. I dag har hon fått rätt.

– Det är mycket olyckligt för det finns både ett behov av behöriga lärare, och ett krav på att man ska vara behörig. Men många tycker att det är för jobbigt att studera på fritiden. Om de är unga, har småbarn hemma och samtidigt ett jobb att sköta, säger Karin Broström.

Bland alla som söker utbildningar inom lärarlyftet är det många som inte får ta del av satsningen. Bara 1.143 av vårens totalt 2.679 sökande har antagits. Enligt Niclas Westin på Skolverket beror det på att lärare ibland söker utbildningar som inte kommer ge behörighet, eller att de redan har det utan att veta om det.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

spionage500
Foto:Nicklas Thegerström, Magnus Wallgren

 Efter DN:s granskning. ”Kan vara amatörer eller kriminella – eller staten.”

 Ewa Stenberg. Anmärkningsvärt men inte förvånande om någon spionerar mot oss.

 Säpo: Ska utredas. Svenska regeringen kan vara avlyssnad. 995  194 tweets  794 rekommendationer  7 rekommendationer

 Säkerhetsexpert: ”Tänkbart att någon avlyssnar Sverige.”

 Ditt tips kan vara avgörande. Tipsen skyddas med stark kryptering.

rikast
Foto:DN/TT

 De fick högst lön. Toppar listan i år igen – drygar ut försprånget.

 Miljonbelopp. Cheferna på börsbolagen fick stora lönelyft.

rossanadinamarca500
Foto: Henrik Montgomery/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Gör veckans Nutidstest här.

Annons:
generalis500
Foto:AFP, Reuters

 Jihadist pekas ut för 150 mord. Amerikansk general: Det kommer ta tid. 10  4 tweets  6 rekommendationer  0 rekommendationer

 Hundratals människor har varit fångar. Kurder bryter Sinjar-belägring. 67  4 tweets  63 rekommendationer  0 rekommendationer

heathrow12
Foto:Alamy

 Var på väg till Syrien. Planet flickan satt i hade taxat ut – men polisen lyckades avbryta starten. 28  10 tweets  18 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: