Lärarna väljer bort regeringens satsning

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det var satsningen som skulle motverka lärarbristen och höja kompetensen i skolan. I stället har det nya lärarlyftet blivit ett fiasko. Antalet sökande har fallit med en fjärdedel, och inte ens hälften av dem har antagits.

Det var satsningen som skulle motverka lärarbristen och höja kompetensen i skolan. I stället har det nya lärarlyftet blivit ett fiasko. Antalet sökande har fallit med en fjärdedel, och inte ens hälften av dem har antagits.

För lite mer än en månad sedan trädde de nya reglerna kring lärarlegitimationen i kraft. Nu får lärare som saknar legitimation inte tillsvidareanställas av skolor. Från 1 juli 2015 kommer de inte heller få ansvara för undervisning eller sätta betyg.

För att öka antalet behöriga har regeringen gjort två satsningar, lärarlyft, för att få lärare att vidareutbilda sig. Men när DN granskar Skolverkets nya siffror för ansökningar till vårens utbildningar så har de minskat med 24 procent jämfört med våren 2013. Från 3.519 till 2.679 sökande.

Annons:

I minskningen ingår alla som kan söka lärarlyftet: lärare, fritidspedagoger och specialpedagoger.

– Det gör oss bekymrade att man inte utnyttjar den här satsningen tillräckligt. Trots att det finns ett jättestort behörighetsbehov så viker intresset ner, utan att någonsin ha nått sin maxpotential, säger Niclas Westin, chef för professionsutvecklingsenheten på Skolverket.

Det minskade intresset har fått regeringen att sänka anslagen till lärarlyftet. Förra året budgeterades 442,7 miljoner kronor, i år är det 324,4 miljoner kronor.

Niclas Westin tror att det finns två huvudsakliga anledningar till tappet. Det första är nya regler som gör att lärare med lång erfarenhet kan tillgodoräkna sig den för att få behörighet.

– Men då är det äldre lärare som blir behöriga, och det löser inte problemet på lång sikt, säger Niclas Westin.

Det andra problemet ligger som så ofta i ekonomin. Med det första lärarlyftet betalade staten 80 procent av lärares lön när de vidareutbildade sig. I det nya lärarlyftet som introducerades under 2011 får huvudmannen, alltså kommunen eller friskoleägaren, 500 kronor per högskolepoäng som läraren läser. 1.000 kronor om det är inom matematik.

– När vi är ute på skolorna är det detta som lyfts fram som den huvudsakliga orsaken. Man tycker att det är för dålig ersättning, säger Niclas Westin.

DN har pratat med en lärare som just nu genomgår en vidareutbildning inom lärarlyftet i Stockholm, och som är kritisk mot hur hennes skola tvingar henne att vidareutbilda sig på fritiden.

– Trots att min vidareutbildning inte gick att läsa på mindre än halvtid så får jag ingen nedsättning i tid från skolan. Så jag jobbar heltid och studerar halvtid, säger läraren.

De pengar som skolan ändå får för att finansiera hennes vidareutbildning har hon inte märkt av. De har i alla fall inte gått till att betala en vikarie som kan avlasta hennes arbetstid.

– Jag förstår verkligen att ansökningarna sjunker. När jag pratar med mina kolleger så säger de att de inte har råd att gå ned i tid, eller ta studielån för det.

När det nya lärarlyftet lanserades varnade den ansvariga samordnaren, Karin Broström, på Marks kommun för att intresset för satsningen skulle minska i takt med ersättningen. I dag har hon fått rätt.

– Det är mycket olyckligt för det finns både ett behov av behöriga lärare, och ett krav på att man ska vara behörig. Men många tycker att det är för jobbigt att studera på fritiden. Om de är unga, har småbarn hemma och samtidigt ett jobb att sköta, säger Karin Broström.

Bland alla som söker utbildningar inom lärarlyftet är det många som inte får ta del av satsningen. Bara 1.143 av vårens totalt 2.679 sökande har antagits. Enligt Niclas Westin på Skolverket beror det på att lärare ibland söker utbildningar som inte kommer ge behörighet, eller att de redan har det utan att veta om det.

Andra har läst

Mer från förstasidan

julhandel500
Foto:Nicklas Thegerström

 Handelns viktigaste period. Många planerar en svensk ”Black Friday.” 17  7 tweets  10 rekommendationer  0 rekommendationer

pension_500
Foto:TT Socialförsäkringsminister Annika Strandhall (S) talar med pressen efter mötet.

 På grund av MP. ”Strider mot principer som styrt gruppen i 20 år.” 366  32 tweets  330 rekommendationer  4 rekommendationer

romson144
Foto:Thomas Karlsson

 ”Inte särskilt lyckat.” Vice statsministern från MP är inte road av allianspartiernas agerande. 52  20 tweets  30 rekommendationer  2 rekommendationer

 DN:s vd Gunilla Herlitz ersättning kritiseras. Facket: En orimligt hög lön i nedskärningstider. 21  14 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

herlitz_144102
Foto:Roger Turesson
Annons:
lofven
Foto:TT

 Kan släppa igenom regeringens budget. Ställer krav på statsministern. 339  33 tweets  304 rekommendationer  2 rekommendationer

 ”Våra väljare vill att vi fäller regeringen.” SD inför budgetomröstningen. 283  18 tweets  264 rekommendationer  1 rekommendationer

romsonpuff
Foto:TT

 Partiet vill att Miljöpartiet petas ur regeringen. ”Ingen nyhet att SD inte gillar vår politik.” 88  20 tweets  68 rekommendationer  0 rekommendationer

 Kinberg Batras svar till Löfven: ”Vi skulle svika alliansens väljare.” 22  7 tweets  15 rekommendationer  0 rekommendationer

Kattunge144
Foto: Alamy

DN Kultur skulle skriva om nyheter på nätet.  Du kan aldrig ana vad som hände sedan... 261  31 tweets  227 rekommendationer  3 rekommendationer

Det här intresserar er läsare.  Mest lästa artiklarna den senaste månaden. 15  10 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: