Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Många läkare vägrar utföra omskärelse av unga pojkar

Landstingen uppmanas att från och med den 1 oktober erbjuda omskärelse av pojkar. Men flera landsting och läkare vägrar utföra ingreppet.

– Det är ett stympande ingrepp utan medicinsk grund. Det är att jämställa med kvinnlig könsstympning, säger Gunnar Göthberg, ordförande för Svensk barnkirurgisk förening och överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

Han beskriver omskärelsen som ett övergrepp eftersom det stympande ingreppet görs utan individens, barnets, medgivande. När det görs av andra än läkare kan det bli fråga om misshandel om ingreppet görs med lokalbedövning utan tillräcklig professionell assistans.

– Men eftersom det är föräldrarna som håller ned det sprattlande barnet så anmäls det inte som misshandel, säger Gunnar Göthberg.

Han är inte den ende i läkarkåren som är emot att erbjuda omskärelse på andra grunder än rent medicins­ka. Två av tre barnkirurger vill inte utföra ingreppet, visar en enkät som Svensk barnkirurgisk förening låtit genomföra bland sina medlemmar.

I princip omskärs alla troende judars söner och alla söner till troende muslimer. Dessutom tillkommer invandrargrupper från flera afrikanska länder som oavsett religiös tillhörighet utför omskärelse av pojkar.

Socialstyrelsen uppskattar att det utförs cirka 3.000 omskärelser av pojkar per år i Sverige. En handfull personer med kompetens på området har fått Socialstyrelsens tillstånd att utföra ingreppet.

Men det förekommer också olagliga och smärtsamma omskärelser – den så kallade köksbordskirurgin. Det är den som Sveriges Kommuner och landsting (SKL) från och med den 1 oktober vill sätta stopp för genom att låta landstingen erbjuda ingreppen. Av de 3.000 omskärelser som tros genomföras i Sverige varje år antas 2.000 utföras av personer som vare sig är läkare eller har myndighetens tillstånd.

De illegala operationerna är riskabla. I många fall genomförs de i miljöer som inte är sterila och där risken för komplikationer är stor.

Av Sveriges 21 landsting och vårdregioner vägrar i dag 12 att utföra icke medicinska omskärelser.

Landstingen i Uppsala, Östergötland, Örebro och Gotlands kommun har redan bestämt att de inte heller efter den 1 oktober kommer att erbjuda icke medicinska omskärelser. I ytterligare en handfull landsting har man ännu inte fattat något beslut.

Gustaf Rehn är klinikchef på Gotland.

– Ingreppet är i någon mening ett övergrepp. Under de tjugo år jag arbetat här har vi av etiska skäl inte erbjudit det, säger han.

Inte heller landstinget i Östergötland kommer att erbjuda rituell eller traditionell omskärelse. ”Av etiska skäl avlägsnas inte kroppsdelar, på ickemedicinsk indikation, på icke beslutsmässiga individer”, skriver överläkare Peder Drott i ett mejl till DN.

Ehab Rafael, 42, är kirurg och tillhör koptiska kyrkan. Han och hans två söner är omskurna.

– Landstingen bör erbjuda omskärelse på icke medicinska grunder – men till självkostnadspris för patienterna, säger han.

Som kirurg och landstingsanställd å ena sidan och kopt å den andra har Rafael förståelse för både dem som är för och dem som är emot omskärelse på icke medicinska grunder.
 

– Landstingen har en hårt pressad budget. Det finns verksamheter som är mer angelägna än omskärelse. Samtidigt finns det i dag cirka en miljon invandrare i Sverige. En del av dessa vill av traditionella eller religiösa skäl få sina söner omskurna – landstingen måste ta hänsyn till deras behov, säger han.

Han påpekar att omskärelse på religiösa grunder motsvarar det kristna dopet – någonting som är en självklarhet för de flesta kristna.

Han håller inte med de kritiker som hävdar att omskärelse på icke medicinska grunder är ett övergrepp på barnet.

– En omskärelse utförs med smärtlindring och den lämnar inga bestående men eller någon funktionsnedsättning, säger Ehab Rafael.

DN:s granskning visar att patientkostnaden för en omskärelse på icke medicinska grunder varierar kraftigt mellan landstingen. I Dalarna erbjuds ingreppet utan kostnad för patienten. I Blekinge och Halland får patienterna betala nästan 10 000 kronor. Flera läkare DN talat med anser att avgifter på den nivån gör att idén med att erbjuda legala omskärningar för att komma bort från ”köksbordskirurgin” går förlorad.
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.