Klimatet

Trots forskarnas återkommande varningar har utsläppen av koldioxid till atmosfären ökat med över 70 procent sedan 1970. Och ännu finns inget trendbrott i sikte.

- Det är självklart oroande. Om vi fortsätter på den inslagna vägen är vi illa ute, sa Ogunlade Davidson, ordförande i arbetsgruppen bakom rapporten som presenterades på fredagen i Thailands huvudstad Bangkok.

Under den gångna veckan har FN:s klimatpanel IPCC samlat klimatexperter, ekonomer och regeringsrepresentanter från 120 länder för att gemensamt ta fram den tredje delen av klimatpanelens fjärde rapport sedan 1990. Tidigare avsnitt har visat att det är människans utsläpp av koldioxid som står bakom den pågående globala uppvärmningen, med följden att över en miljard människor riskerar att drabbas av svält, vattenbrist och översvämningar.

Gårdagens delrapport tar sikte på vad världen kan göra för att förhindra denna utveckling.

Sverige och EU har satt som mål för klimatarbetet att jordens me-deltemperatur inte ska stiga mer än två grader fram till år 2030. Men då måste den nuvarande trenden som pekar på ytterligare kraftiga ökningar av koldioxidutsläppen snarast brytas.

- Vi har bara 15 år på oss, och det är kortare tid än vad som tidigare sagts. För att nå vårt mål måste utsläppen minska med 80 procent, säger Marianne Lilliesköld på Naturvårdsverket som lett den svenska delegationen på plats i Bangkok.

Rapporten ger en rad förslag på tänkbara åtgärder för att nå dit. Inom energisektorn går det att komma långt med effektivisering och satsningar på förnyelsebar energi, men även kärnkraften kan bidra till att vända utvecklingen. I framtiden tror IPCC att rening av utsläppen från kolkraftverk kan ge ett betydelsefullt bidrag. Inom transportsektorn finns redan teknik för mer bränsleffektiva bilar och nya drivmedel. Energisnålare hus har en stor potential att få ner utsläppen världen över. Minskad skogsavverkning i tropikerna och mer återplantering av träd minskar också koldioxidhalterna i atmo-sfären. För första gången tar IPCC även upp livsstilsfrågor, och konstaterar att människors beteende påverkar växthuseffekten inom alla samhällssektorer.

IPCC:s modellberäkningar visar att det inte behöver kosta särskilt mycket att genomföra de åtgärder som krävs för att den globala uppvärmningen ska göra halt vid två grader medeltemperaturökning. Omräknat till en global koldioxidskatt skulle det räcka med en kostnad på mellan 15 och 35 öre per kilo utsläppt koldioxid. Det är långt under dagens svenska koldioxidskatt på 93 öre per kilo. Enligt Marianne Lilliesköld är Sverige på många sätt ett föredöme.

- Man visar ju tydligt att det går att kombinera koldioxidskatt med hög levnadsstandard och ekonomisk tillväxt. I många andra länder är man fortfarande väldigt rädd för en sådan skatt och dess påverkan på den ekonomiska utvecklingen, säger hon.

Ett annat mått är IPCC:s bedömning att det skulle motsvara en kostnad på 3 procent av världens samlade BNP fram till 2030 att nå en stabilisering av koldioxidhalterna under samma period.

- Det betyder att världens ekonomiska tillväxt hamnar på 3,1 procent per år, i stället för 3,2 procent. Det är inget världen kommer att gå under av, säger Christian Azar, professor vid Chalmers och svensk expert i klimatpanelen.

Men åtgärderna kommer inte att genomföras av sig självt, betonar han.

- Det krävs styrmedel för att nå en omställning. Min bedömning är att det måste börja kosta mer att släppa ut koldioxid, säger Christian Azar.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut