Regeringens löfte om att 2000 vindkraftverk ska byggas inom en tio-års period motsvarar när utbyggnaden väl står färdig knappt en modern kärnkraftsreaktor.
Det konstaterar Niclas Damsgaard, ekonomiedoktor och forskare på elmarknaden.
De nya vindkraftverk som näringsminister Maud Olofsson signalerar på DN debatt kommer med andra ord inte att bygga Sverige ur och bort kärnkraftsberoendet. Istället talar hon ett skapa ett ”tredje ben” i den svenska elproduktionen.
Enligt Matthias Rapp, vd för branschorganisationen Svensk vindenergi, är regeringens mål för vindkraften är rimliga mot bakgrund av det certifikatsystem man beslutat sig för.
- 2 000 nya vindkraftverk på tio år motsvarar 60 procent av certifikatsystemet. Det bedömer vi som rimligt, inom den ram som regeringen har satt, säger han till TT.
Totalt tycker dock Rapp att ambitionsnivån kan kännas lite låg i regeringens certifikatsystem.
- Ambitionen om 25 terawattimmar förnybar energi till 2020 skulle kanske kunna vara 30 terawattimmar.
Resterande 40 procent av utbyggnaden i certifikatsystemet beräknas främst komma från biobränsleeldade kraftvärmeverk, vid sidan av en mindre del vattenkraftsprojekt.
I fjol byggdes 269 nya vindkraftverk i Sverige. Tillsammans med tidigare vindkraftverk har man därmed nått upp till en effekt på 1 500 megawatt.
Att på tio år bygga ytterligare 2 000 vindkraftverk, det vill säga 200 per år, kan se ut som en nedtrappning av utbyggnadstakten.
Men då verken blir allt större och mer effektiva går det inte att räkna på det sättet, enligt Rapp.
- Man måste tänka på att vindkraftverken blir större och större. Vi räknar med en snittstorlek på 2,5—3,0 megawatt per nytt vindkraftverk under perioden. Då får du 5 000—6 000 megawatt i ny effekt.