Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Nyheter

Nathan Shachar: Om hjärntvätt hade fungerat skulle muren aldrig ha fallit

Finns det hjärntvätt på riktigt?

Aftenposten meddelar att den norska tv-serien ”Hjernevask”, hjärntvätt, är på väg till Sverige. Jag tillåter mig att tvivla på det. Efter det årslånga rabaldret i Norge kommer en hel del förskansade intressen här att resa sig på bakbenen för att förhindra det.

”Hjernevask” visar hur genusteoretiker och oseriösa samhällsvetare blockerat kunskaper och rön som svär mot korrekthetens första bud: att miljön är allt och det biologiska arvet intet. Sällan har ett allvarligt ämne behandlats med sådan humor, sällan har så svåra saker gjorts tillgängliga för icke-experter.

Seriens namn är en anklagelse: ett gäng ideologer har hjärntvättat nationen. Men det är nästan omöjligt att hjärntvätta på riktigt. Humbugvetenskap kan ta kommandot över anslag och kulturliv, men ”Hjernevask” ger många prov på att vanliga människor mycket väl vet att män och kvinnor är olika och att de vet att orsakerna främst är biologiska.

Hjärntvätt var först en propagandaterm i väst, med udden mot kommunismen. USA-piloter i Nordkorea hade hjärntvättats, hette det. Senare sades det att befolkningen i Sovjetunionen hjärntvättats, enligt ”vetenskapliga” metoder. Om det funnits några sådana metoder hade muren aldrig fallit.

Längre fram blev ”hjärntvätt” ett väns­terbegrepp. Fransmannen Debord och hans lärjunge Baudrillard menade på fullt allvar att konsumenter i väst var förblindade, grundlurade från vaggan till graven av massmedier och reklam.

Sådan elitrasism florerar i alla länder: vanliga människor är nedsövda av maktens ideologier, men inte samhällskritikern själv. Hans förstånd är, hur det nu gått till, intakt. Häromåret, på ett symposium, hävdade någon att medierna inte ”berättar sanningen om Mellanöstern” och att ”folks medvetande formas av marknadskrafter”. Detta möttes av bifall. Vi var väl 250 personer i lokalen. Jag begärde ordet och frågade hur många av de närvarande som ansåg att de blivit pålurade åsikter om Mellanöstern och hur mångas världsuppfattning formats av marknadskrafter. Ingen räckte upp handen.

Tendensen att förklara andra med en modell och oss själva med en annan är djupt nedlagd i vår natur. 63 procent av juridikstudenterna vid ett amerikanskt universitet ansåg att klasskamraternas yrkesval motiverats av pengar. Själva redovisade de inga krassa motiv. Andra studier visar att när vi själva gör något dumt, ser vi oss gärna som rov för omständigheter: ”Vad i all världen skulle jag göra när det blev på det viset?” Men när vår nästa gör samma fel ser vi gärna deras karaktär och deras personlighet som nyckeln till felsteget. När det gäller oss själva är vi determinister, vi kunde ej gjort annat. När det gäller andra råder fri vilja. De kunde visst, men deras skröpliga karaktär kom emellan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.