Läkare ställer fel diagnoser ibland, vilket kan få förödande konsekvenser. Men trots problemet vet ingen hur vanligt det är. ” Att få fel diagnos är chockartat” säger ordföranden i Demensförbundet, Stina-Clara Hjulström.
Det finns ingen statistik över hur många som får fel diagnos, varken för demenssjukdomar eller för andra sjukdomar. Klart är att ungefär 24 000 personer insjuknar i demens varje år.
– Det är svårt för den som får en demensdiagnos. Att det sedan blir fel, måste bli ytterligare en chock, säger Stina-Clara Hjulström.
Hon pekar på att många ofta inte har någonstans att vända sig efter beskedet. Många sjukdomar kan konstateras med ett enkelt blodprov, men för demens kräver flera test.
– Jag har själv satt en felaktig demens för fem sex år sedan, säger Ingvar Karlsson, läkare på neuropsykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Han pekar på att många läkare har för stor tilltro till laboratorietesten.
– Det händer att man tror för mycket på labbproverna. Man måste vara mycket erfaren, se till helheten och rådgöra med kolleger, säger Ingvar Karlsson.
Trots att demenssjukdomarna tillhör landets vanligaste sjukdomar, har Sverige inte haft några nationella riktlinjer för hur diagnoserna ska ställas. Fram till nu.
– Nu finns det rekommendationer för att man ska utesluta andra sjukdomar som kan ge samma symtom som en demens. I riktlinjerna finns blodprov, intervju och en anhörigintervju och kognitiva tester, säger Ulla Höjer, socialråd på Socialstyrelsen.
Det har med andra ord funnits brister tidigare.
– Vi visste att demenssjukdomarna har underdiagnostiserats och därför behövdes ett samlat material för hälso- och sjukvården, säger Ulla Höjer.