Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Säg som det är, att vitlökslukten är alldeles för påträngande för att vara tolerabel

Foto: Sam Stadener

En stammis på ett folkbibliotek luktar så mycket vitlök att de känsligaste i personalen får kväljningar och går undan. Hur ska man agera för att få personen att förstå hur mycket obehag denne orsakar? DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing har svaret.

Ställ dina frågor om etikett till Magdalena Ribbing – mejla till etikett@dn.se

Fråga:

Jag arbetar på ett folkbibliotek. En av våra stammisbesökare, en pensionär som är här flera timmar dagligen för att läsa tidningar, äter vitlök för att hålla sig frisk. Stora mängder vitlök. Det går inte att beskriva hur illa detta luktar och hur mycket lukten sprids i hela lokalen samt stannar kvar långt efter att besökaren gått. De luktkänsligaste i personalen får kväljningar och tvingas gå undan.

Det händer att andra biblioteksbesökare vänder i dörren med ljudliga kommentarer om lukten. Personen ifråga röker dessutom och vi tror att hen inte är medveten om sin odör (men berättade en gång om sin "vitlökstaktik", som för övrigt trappas upp nu under de kalla månaderna - då vi inte heller kan vädra ut lukten på grund av kylan).

Vi har bett vår chef prata med denna person, men får undvikande svar, som om chefen inte tycker att det är vår uppgift. Hur skulle Magdalena råda oss att agera?

Det är ju gräsligt självupptaget att en person tar sig friheten att ockupera luften på ett allmänt bibliotek.

Svar:

Det låter jobbigt för er anställda särskilt men naturligtvis också för övriga besökare. Eftersom chefen inte vågar ta itu med detta som ju är ett arbetsplatsproblem måste ni anställda själva göra något. Som jag läser din fråga har lukten vida överskridit vad man som hygglig medmänniska får stå ut med. Så försök någon trevlig dag att sätta er, inte du ensam utan några av er, med denna person och inled ett milt och vänligt samtal om allmänna platser, om att alla där ingår i samma gemenskap, om att ingen har rätt att ta över det luktutrymme som måste delas av alla.

Säg som det är, att personens vitlökslukt är alldeles för påträngande för att vara tolerabel. Fråga artigt om personen har något eget förslag. Har han eller hon inte det så föreslå något, kanske att äta vitlökstabletter i stället för den råa vitlöken, dragerade vitlökstabletter ger mindre lukt.

Eller föreslå personen att äta vitlöken endast biblioteksfria dagar.

Det är ju gräsligt självupptaget att en person tar sig friheten att ockupera luften på ett allmänt bibliotek utan minsta tanke på hänsyn till övriga. Om personen blir arg och protesterar och kommer invändningar av typen ”det här är öppet för alla och jag luktar hur jag vill, ni är avlönade med skattemedel” så säg att exakt samma sak gäller en besökare som parfymerar sig så mycket att det stör andra, eller om någon besökare kom från en ridtur i ridkläder och någon av er vore allergisk.

Ställ dina frågor om etikett till Magdalena Ribbing – mejla till etikett@dn.se

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.