Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

ÖB kritisk till politikernas satsning på Gotland

Foto: Jonas Eriksson

Ett välkommet trendbrott men långt ifrån tillräckligt. Det är överbefälhavare Sverker Göransons betyg på försvarsöverenskommelsen. Han pekar på att Sveriges försvarsbudget fortfarande ligger lägre än övriga nordiska länder och är kritisk till satsningen på Gotland.

Riksdagens försvarsutskott håller på tisdagen en öppen hearing om den överenskommelse som regeringen träffat med tre av de borgerliga partierna om försvarets inriktning under perioden 2016-2020. Där levererade ÖB Sverker Göranson en delvis besk recension av det politikerna föreslår.

– Jag välkomnar den breda politiska överenskommelsen. Bred samsyn är i sig av stor betydelse. Uppgörelsen möjliggör en förstärkning av operativ svensk förmåga. Det är ett sedan länge nödvändigt trendbrott. Det skickar en tydlig signal till omvärlden, säger Göranson.

Han anser dock att förbättringarna måste ses mot bakgrund av att försvaret under många år tappat i förmåga som en följd av politiska beslut. De 10 miljarder kronor som föreslås för en femårsperiod är otillräckliga, enligt ÖB.

– Det är förvisso ett ordentlig ekonomiskt tillskott som föreslås men lika sant är att vi utgår från en historiskt låg nivå, 1,1 procent av BNP, och det är den nivån vi stannar kvar på. Det placerar oss efter övriga nordiska länder och så borde det inte vara, säger Sverker Göranson.

Han är kritisk till att binda fasta förband på Gotland, något som försvarsminister Peter Hultqvist (S) framhåller som en central del i uppgörelsen.

– Från försvarsoperativ utgångspunkt är det inte avgörande var Försvarsmakten har permanent närvaro. En bärande tanke i vårt försvarskoncept är flexibilitet i tid och rum för att kunna klara de krav som modern dynamisk krigföring ställer. Det är angeläget att försvarsbeslutet inte detaljreglererar försvaret, säger Sverker Göranson.

Enligt honom är tillskottet till den så kallade basplattan inte tillräckligt. Det handlar exempelvis om bilar, personlig utrustning, ammunition, radiokommunikation med mera. Även detta har försvarsminister Peter Hultqvist framhållit som en central del i uppgörelsen.

– Låt oss se överenskommelsen som ett första viktigt steg även om det enligt mitt förmenande är otillräckligt. Det försvarspolitiska samtalet måste fortsätta, säger ÖB.

Det blev i slutänden regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet som gjorde upp med tre av de borgerliga, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern. Folkpartiet valde att hoppa av och har dömt ut överenskommelsen som otillräcklig.

Försvaret får drygt 10 miljarder kronor i tillskott för perioden 2016-2020, enligt uppgörelsen. FP krävde cirka 17 och regeringens utgångsbud var drygt 6 miljarder kronor.

Det som prioriteras i det förslag som nu ligger på riksdagens bord är exempelvis ökad fast bemanning på Gotland och förstärkt förmåga till ubåtsjakt genom att fartyg uppgraderas och fler fasta sensorer läggs ut i svenska vatten. Hit hör också förbättrad grundutrustning för soldaterna och övningar för alla krigsförband genom att värnpliktiga återigen kallas in till repmånad.

Försvarsmakten hade uppskattat behovet till cirka 4 miljarder per år, alltså uppåt 20 miljarder kronor för perioden, för att leva upp till alla politikernas ambitioner för försvarsförmågan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.