Försäkringskassans jakt på fuskare slår rekord. Mer än 350 miljoner kronor krävdes tillbaka 2009, visar siffror som DN tagit del av. Det motsvarar en ökning med hela 74 procent jämfört med året innan. Nu är nya typer av kontroller i sikte.
Satsningen på att hitta felaktiga utbetalningar drog in oväntat mycket pengar i fjol, konstaterar Joakim Jarnryd, verksamhetsområdeschef för kontrollfrågor på Försäkringskassans huvudkontor:
– Vi jobbar effektivare, men jag blev ändå förvånad över resultatet.
354 miljoner kronor krävdes i återbetalning och 577 miljoner i framtida utbetalningar stoppades – en klar uppgång jämfört med 2008.
Från att tidigare år ha gjort väsentligt fler polisanmälningar över misstänkta brott fokuseras nu på vad som ses som uppenbara brott. Trots det var det endast vart fjärde av de fall som prövades rättsligt förra året som ledde till dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.
– Man får ta hänsyn till att det är en eftersläpning och att ärenden som prövades under 2009 kan vara flera år gamla, säger Joakim Jarnryd.
Det största fusket, både till antal och totalbelopp, är att personer får bidrag samtidigt som de arbetar svart.
Borde inte fler stoppas i den första prövningen när ersättningarna ska betalas ut?
– Det är vår skyldighet att det ska bli rätt från början och det är självklart inte bra att det läcker i systemet, men internationellt sett klarar vi oss bra.
Att jämföra olika nationella socialförsäkringssystem kan vara vanskligt, men enligt Joakim Jarnryd är läckaget i andra relativt jämförbara länder 6–9 procent mot cirka 4 procent i Sverige.
– Mätningar som gjorts i England visar att det är svårt att komma under ett läckage på 3 procent. Ju mer man satsar på kontrollen desto dyrare blir den. Det kostar betydligt mer i resurser att ta in den sista kronan än den första.
Joakim Jarnryd bedömer att den svenska fuskjakten är kostnadseffektiv. De cirka 150 personer som i fjol drog in samt säkrade drygt 930 miljoner kronor kostade omkring 60 miljoner. I år ska deras arbete förbättras ytterligare.
– Vi har inte hållit på i så många år och jag ser stora möjligheter. Exempelvis med nya, riktade kontroller på områden som vi hittills inte granskat, men vi vill inte avslöja vilka de är. För några år sedan lade vi mycket kraft på tillfällig föräldrapenning, men den granskningen ligger i dag på en lägre nivå.
Försäkringskassan utforskar nu fler möjligheter att knyta ihop IT-system. En annan faktor som ökar chansen att upptäcka fusk är lagen om underrättelseskyldighet mellan myndigheter.
Den började gälla sommaren 2008 och tipsen till Försäkringskassan har blivit betydligt fler. Exempelvis har samarbetet med A-kassorna varit till stor nytta. Men signaler kommer även från andra håll.
– Försäkringsbolag kontaktar oss när de upptäcker något. Det är den privata intressent som vi har bäst relation med, säger Joakim Jarnryd.