Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Ovanåker har landets högsta arbetslöshet – bland utrikesfödda

Argenis jobbar som trädgårdsmästare på AEFAB.
Argenis jobbar som trädgårdsmästare på AEFAB. Foto: Marc Femenia

I lilla Ovanåkers kommun djupt inne i Hälsinglands skogar har den svenska integrationsutmaningen ställts på sin spets. Här är arbetslösheten bland utrikes födda högst i landet, nästan 60 procent.

– Jag ska kämpa. Jag vill jobba, inte sitta hemma, säger Abrahim Ibro från Etiopien.

Foto:

Mitt emot kyrkan i Alfta ligger Hembygdshuset, en vitrappad tvåvåningsbyggnad krönt av ett konstfärdigt utsmyckat koppartak. Huset är inte längre vigt åt nostalgi över traktens förflutna. I stället är det här folk från fjärran land ska påbörja resan mot en ljus framtid i Sverige. ”Hembygdshuset – en väg mot egen försörjning” står det i entrén.

I en av salarna sitter ett halvdussin ungdomar och nyanlända vid datorer. De får lära sig att skriva CV och leta platsannonser på nätet. En av dem är 46-årige Abrahim Ibro från Etiopien. Han lämnade sitt land efter att ha suttit i fängslad av politiska skäl. Då fanns hustrun redan i Ovanåker, dit hon kom som kvotflykting från ett FN-läger i Jemen.

Nu har det gått två och ett halvt år och arbetslösheten börjar tära på Abrahim Ibro. Han talar dämpat och letar efter de svenska orden.

– Jag har inte haft något jobb i Sverige. Jag gjorde praktik men nu har jag inget. Det gör mig ledsen. Jag vill jobba, inte sitta hemma. Alla är jättesnälla här i Ovanåker men det finns inte jobb. Det är tråkigt, men jag ska kämpa, säger Abrahim Ibro.

I Etiopien arbetade han som lärare men att skaffa de meriter som krävs för att göra det i Sverige ter sig oöverstigligt. Istället vill han sadla om till undersköterska men ännu har han inte fått plats på någon utbildning.

– Jag vill hjälpa människor, men på Arbetsförmedlingen har de sagt vänta, vänta, vänta, säger Abrahim Ibro.

Han blickar ut genom de höga fönstren där försommarsolen flödar in och tänker på skillnaderna mellan sitt nya och gamla hemland.

– Utan utbildning kan man inte få jobb i Sverige. Det är inte som i Etiopien.

Foto: Marc Femenia

Abrahim Ibro från Etiopien. Foto: Marc Femenia

Många nyblivna Ovanåkersbor delar Abrahim Ibros bekymmer. Som DN:s granskning visar ligger Ovanåker i topp bland landets kommuner när det gäller arbetslöshet bland utrikes födda: 59 procent i april i år.

Men bilden av Ovanåker är dubbel. Integrationen är en monumental utmaning. Samtidigt har Ovanåker, till skillnad från många små landsbygdskommuner, ett starkt lokalt näringsliv. Det domineras av tillverkningsindustrier, ofta med långa anor på orten.

Basen är skogen och den sällsynt välväxta Hälsingefuran. Träskidorna från Edsbyverken är en klassiker men numera tillverkar man kontorsmöbler. Störst bland de privata arbetsgivarna, med 600 anställda i Edsbyn, är Svenska Fönster. På huvudkontoret, i en elegant miljö präglad av ljust trä och glas, träffar DN tre nyckelfigurer i det nybildade arbetsmarknadsrådet där man med gemensamma krafter ska försöka möta integrationsutmaningen.

Ett generöst flyktingmottagande under lång tid är förklaringen till läget på arbetsmarknaden, enligt Mohamed Chabchoub, chef för Arbetsförmedlingen i Söderhamn.

– Ovanåkers kommun har varit duktig som har tagit emot så många i relation till befolkningen. Det är ett tufft läge men det har varit nödvändigt om företagen här och kommunen ska överleva över huvud taget. Det finns ett behov av arbetskraft.

Lena Hisved, arbetsmarknadsansvarig på kommunen, utvecklar resonemanget:

– Det är en jättestor utmaning men också en fantastisk möjlighet. Fram till 2014 var det en negativ befolkningsutveckling, ända sedan 1990-talet, men nu är den positiv.

Svenska Fönster vill spela en aktiv roll, enligt hr-chef Elin Persson. Hittills har man bara tagit emot ett mindre antal praktikanter, men ambitionen är att ha en på varje produktionslinje. Det kan vara som montör eller i måleriet. Paradoxalt nog har man just nu för mycket att göra för att hinna handleda praktikanter.

– Jag tror att vår roll är mycket viktig. Vi talar mycket om att ta ansvar på orten. Det här är framtidens arbetskraft. Ser vi det inte så blir det tufft för oss. Integrerar vi de här människorna på rätt sätt så blir de anställningsbara, säger hon.

Foto: Marc Femenia

Ovanåkers kommun i Hälsingland har största arbetslöshet bland utrikes födda. Yonas Bereket och Rim Habteab är projektanställda på kommunens bostadsbolag och besöker Benat Kelete Derje och bebisten Buruk för att informera om kommande familjedag. Foto: Marc Femenia

Maskinoperatör i trävaruindustrin är det vanligaste yrket i Ovanåker. Men det är inte de enkla jobb som blivit ett mantra i den politiska debatten. De arbetslösa matchar inte tjänsterna som behöver tillsättas. Kommunen och Arbetsförmedlingen ska minska glappet med hjälp av utbildning. Mohamed Chabchoub har en idé men saknar än så länge verktygen för att genomföra den.

– Tänk om vi kunde hjälpa företagen att höja kompetensen hos befintlig personal så att de kan ta de kvalificerade jobben? Då kunde man ta in mindre kvalificerad arbetskraft till de andra jobben.

Parkeringsplatsen gränsar till nyplöjda åkrar och i bakgrunden breder blånande skogklädda höjder ut sig så långt ögat når. Östra kyrkogatan är ett hyreshusområde i Alfta dit Yonas Bereket, 21, och Rim Habteab, 24, från Eritrea har kommit för att knacka dörr. Yonas Bereket tog sig till Europa via den farliga båtrutten över Medelhavet som skördat så många liv.

- Det kostade 3200 dollar men det gick bra för mig, säger han.

Nu har de båda projektanställningar på kommunens bostadsbolag för att jobba med integration. Med sina språkkunskaper kan de nå ut till hyresgästerna med information om tvättstugor, källsortering och annat. I dag har de med sig broschyrer som de har översatt till tigrinska och arabiska om en familjedag som bostadsbolaget ska anordna.

– När man har ett jobb tänker man inte lika mycket på sin familj som är kvar i hemlandet. Och så lär man sig svenska, säger Yonas Bereket.

– Det är viktigt att få jobb. Man behöver pengar, jag lånade från CSN när jag gick på komvux, säger Rim Habteab.

Jag vill hjälpa människor, men på Arbetsförmedlingen har de saft vänta, vänta, vänta.

Båda två har en klar bild av vad de tror krävs för att de ska klara att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

– Om man studerar kan man få jobb, om man inte gör det får man inget jobb, säger Yonas Bereket.

Han och Rim Habteab siktar på samma yrke.

– Jag ska börja en utbildning till undersköterska i Bollnäs i januari och sedan fortsätta till sjuksköterska. Jag tycker om att hjälpa människor, säger Rim Habteab.

Foto: Marc Femenia

Ovanåkers kommun. Foto: Marc Femenia

Fakta. Ovanåker

Geografiskt läge: ligger i landskapet Hälsingland, ingår i Gävleborgs län.

Invånarantal: 11 469 (2015)

Största orterna: Edsbyn (3985 invånare 2010), Alfta (2155)

Flyktingmottagande: 203 kommunplacerade med uppehållstillstånd 2015. Dessutom finns ett boende för asylsökande i Alfta.

Största arbetsgivare: Kommunen, 1 100 anställda.

Största privata arbetsgivare: Svenska Fönster, 600 anställda.

Vanligaste yrket: Maskinoperatör inom trävaruindustrin

Politiskt styre: Sedan valet 2014 en blocköverskridande minoritet bestående av S, M, L och MP.

Berömt för: Hälsingegårdarna som har klassats som världsarv av Unesco. Bandylaget Edsbyn som blivit svenska mästare många gånger.

Läs mer. Arbetsmarknad och integration
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.