Personval och ideologisk övertygelse är två faktorer bakom den svåra situationen i riksdagen på onsdagen då regeringen närapå förlorade en viktig omröstning om ny FRA-lag. Det menar statsvetare som DN talat med.
- Vi kommer att se mer av den här typen av starka konflikter, menar Magnus Hagevi, universitetslektor i Växjö.
Flera av de riksdagsledamöter som tvivlade inför FRA-omröstningen är inkryssade i riksdagen. Inkryssad blir man ofta efter att ha profilerat sin person snarare än att ha företrätt sitt parti bra. I profileringen ingår en stark ideologisk övertygelse i frågor som man inte kan kompromissa med.
På tisdagen stoppades omröstningen om en ny övervakningslag i sista stund. Efter en lång dag, troligen med enormt stor press på de fronderande ledamöterna, återremitterades förslaget till försvarsutskottet.
Tre ledamöter hade då redan bestämt sig för att rösta nej och två ledamöter hade ännu inte bestämt sig. Det hade behövts fyra ledamöter för att stoppa lagen.
Shirin Ahlbäck Öberg är docent vid Uppsala universitet. Hon har studerat hur riksdagens förändrats. Fler unga kommer in och de stannar bara en eller två mandatperioder i riksdagen.
- De unga är politiska entreprenörer som inte enbart är intresserade av partipolitik - de behöver den plattformen och accepterar förutsättningarna - men de har utöver detta dessutom en egen agenda.
Det skiljer dem från den trogna partiarbetaren, så som riksdagsledamöterna såg ut tidigare.
- När entreprenörerna finns med i riksdagen blir parlamentarismens logik påtaglig - nu fick vi se hur man vädjade till dem om lojalitet. 20-30 år tillbaka i tiden hade detta vanligen inte behövts, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Hon förstår att just den här frågan blivit särskilt svår.
- Det är en ovanligt stor fråga som handlar om statens makt, och för demokratins skull är det bra att det finns ledamöter som är villiga att stiga fram och ta en diskussion.
- Det skulle vara förfärligt om vi i dag agerade som om det var en alldeles vanlig dag, säger Shirin Ahlbäck Öberg.
Magnus Hagevi är universitetslektor i Växjö.
- Det här är en ovanlig situation. Den enda jämförelsen är ATP-omröstningen 1959 då folkpartisten Ture Königson lade ned sin röst så att den socialdemokratiska regeringens förslag kunde röstas igenom, säger han.
Magnus Hagevi tror att vi i framtiden kommer att se fler frågor som några riksdagsledamöter inte kan kompromissa om.
- De som kryssats in har ofta en stark ideologisk övertygelse. Den gamla politiken handlade om klassmotsättningar och fördelningsfrågor. Den nya politiken handlar om hbt-frågor, yttrandefrihet och andra icke-materiella frågor av övertygelsekaraktär. Dessa leder till en högre konfliktnivå eftersom de är svåra att kompromissa om, säger Magnus Hagevi.