Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Polisen: Inga uppgifter om etnicitet

Det finns inga uppgifter om etnicitet i registret. Det sade Skånepolisen på en presskonferens på måndagseftermiddagen.

Med anledning av Dagens Nyheters avslöjande om att polisen har upprättat ett register över romer höll polisen i Skåne presskonferens under måndagseftermiddagen.

– Vi för inga register baserade på etnicitet. Vi ska bekämpa brottslighet och kartlägga kriminella. Något annat ska inte få förekomma, sade Petra Stenkula biträdande chef för länskriminalen i Skåne.

Enligt polisen så kom registret, eller analysfilen som de själva väljer att kalla den, till 2011 på grund av en utredning kring en brottskonflikt.

– Materialet kom till på grund av en konflikt mellan ett par grupperingar som gjort sig skyldiga till brott, säger Petra Stenkula.

Som Dagens Nyheter har kunnat avslöja så heter mappen i Skånepolisens datasystem ”kringresande”. Men enligt polisen har beteckningen ingenting att göra med etnicitet.

– Jag vet inte varför man valt ordet kringresande. Jag utgår från att det är folk som reser när de begår brott. Inte att de är rörliga i sitt leverne, sade Petra Stenkula på presskonferensen.

Över tusen av de personer som finns registrerade är barn. Klas Johansson, länspolismästare i Skåne beklagade att barn finns med i registret.

– Det kan finnas juridiska och spaningsmässiga skäl att man gör det. Men det finns allt för mycket som talar mot att man lägger in barn i ett sådant här register. Rent känslomässigt känns det fel att små barn ska finnas i sådana här register, sade Klas Johansson.

Polisen välkomnar att hanteringen kring registret undersöks.

– Det finns väldigt mycket graverande uppgifter. Det klart att vi måste underkasta det här en rättslig prövning. Har vi skött de rutiner som ska ske kring gallring. Det måste undersökas. Det är viktigt att ha en så hög transparens som möjligt, säger Klas Johansson länspolismästare i Skåne. 

Lars Förstell, informationsdirektör vid Skånepolisen, bekräftade tidigare på dagen att det finns en sammanställning över romer. Men han vill inte kalla det för en register.

– Det finns en sammanställning men inte i form av ett register. Det här är något vi kallar en uppgiftssammanställning eller en analysfil.

Vad är skillnaden mellan en sådan sammanställning och ett register?

– Ett register är långvarigt och långlivat och innehåller uppgifter om misstänkta personer. En analysfil får innehålla information om människor som inte är misstänkta för brott. Nyttan med det är att hitta kopplingar mellan personer för att se om det kan finnas förklaringar till att man begår brott.

Men varför har man med tvååriga barn i sådan sammanställning. De kan ju knappast vara misstänkta för att vara inblandade i ett brott?

– I en sådan här uppgiftssamling ingår även folk som inte begått brott men som kan ha en relation till människor som begår brott. Det finns i regelverket en möjlighet att använda sig av uppgifter även om personer som inte är misstänkta för brott.    

Hur kan man använda det här i brottsförebyggande syfte?

– Det är en del i kriminalunderättelsetjänsten som handlar om att hitta förklaringar till att viss brottslighet förekommer. Genom att kartlägga relationerna och komma fram till orsaken till brotten kan man förebygga och utreda.

Vad är det för brottsmisstanke som ligger bakom det här?

– Jag vill inte berätta vad de handlar om för brott. Men det finns en brottsmisstänkte som utgångspunkt för att uträtta den här analysen.

Men det är ju olagligt att registrera personer utifrån deras etniska härkomst. Kan ni inte ha gjort er skyldiga till brott i det här sammanhanget?

– Det ska inte jag bedöma. Vår chefsjurist ska överlämna det här till åklagaren som ska titta på om vi hanterat uppgiftssamlingen på rätt sätt.

Hur många har vetat om att det här registret har existerat?

– Det här har hanterats av en väldigt liten krets personer. En begränsad skara av personal som jobbar med kriminalunderättelsetjänst. Det har varit okänt utanför den här kretsen.

Men man kan ju läsa i vår artikel att det inte bara är polismyndigheten i Skåne som haft tillgång till de här uppgifterna. Även Rikskriminalen i Stockholm, länskriminalen i Skåne och kriminalunderättelsetjänster i flera städer har haft tillgång till det här registret?

– Syftet och meningen är att i grunden ska det vara ett mycket begränsat antal personer som kan ha tillgång till det här. Har det spritts utanför den kretsen måste vi titta på hur det gått till. Men det skulle kunna finnas möjlighet att sprida vidare de här uppgifterna om det finns några särskilda skäl.

Har du förståelse för att folk blir upprörda över att ni har gjort på det här sättet?

– Jag har förståelse för att man kan reagera på uppgifterna som de är beskrivna i Dagens Nyheter. Vi jobbar just nu på en beskrivning och förklaring till det här så man inte känner sig så illa till mods som man annars skulle göra.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.