Sedan den första mars arbetar sju utredare på Rikspolisstyrelsen med att spåra krigsförbrytare i Sverige. Hittills har man inlett förundersökningar mot 15 personer; nio av dem från forna Jugoslavien, resten från bland annat Irak. Det rör sig framförallt om fall där det kommit fram i Migrationsverkets asylutredning att en flykting varit medlem i en milisgrupp, säkerhetsstyrka eller andra grupper som misstänks ligga bakom folkrättsbrott. Men krigsbrottskommissionens chef Ingemar Isaksson menar att anmälningar från migrationsverket är ett alltför trubbigt verktyg i jakten på misstänkta krigsförbrytare.

- De som begått de här brotten sitter ju inte och berättar om det under en asylutredning, säger han till DN.se.

- Vi siktar på att få i gång en underrättelseverksamhet och på att göra folk medvetna om vi finns och att vi tar emot tips. Det kan till exempel vara så att offer och gärningsman finns på samma flyktingförläggning eller råkar se varandra på stan, säger Tomas Nilsson.

Hittills har resultatet av den svenska polisens jakt på internationella krigsförbrytare varit magert. Den ende som åtalats är Jackie Arklöv. Polisens nya krigsbrottskommission hade tidigare som mål att väcka ett åtal om året, men det har slopats.

- Det rör sig om knepiga utredningar och hur många som kommer att leda till åtal vågar jag inte sia om. Det tar tid att spåra upp vittnen och offer som är spridda över hela världen. Många av dem är inte så pigga på att riva i gamla sår och gå igenom det som hänt ännu en gång, säger Tomas Nilsson.

Hans Ölvebro, tidigare ansvarig för folkrätts- och krigsbrottsfrågor på Rikskriminalpolisen, har tidigare gått ut med att det uppskattningsvis finns 1500 krigsförbrytare i Sverige. Han baserar siffran på andelen krigsförbrytare i länder med liknande antal mottagna flyktingar som Sverige. Men Ingemar Isaksson är skeptisk.

- Det har gjorts olika uppskattningar som landat på allt från 50 till 3000. Men det är ingen som kan veta, och det är ingen mening med att spekulera.