En majoritet av både borgerliga och rödgröna väljare säger nej till besparingar inom skola, sjukvård och ålderspensioner men kan acceptera fortsatta besparingar inom försvaret. Däremot är det stora åsiktsskillnader mellan väljarna i synen på a-kassa, sjukpenning och socialbidrag, visar en ny opinionsmätning.
I dag, onsdag, är det partiledardebatt i riksdagen och med det jämna läget i väljaropinionen inleds valrörelsen i praktiken redan nu. Huvudfrågan inför valet ser ut att bli vilket politiskt block som väljarna anser är bäst lämpat att föra Sverige ut ur krisen.
En opinionsmätning av FSI, Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, visar att väljarna har mycket olika åsikter om vilka samhällsområden som är viktigast att skydda för krisen.
FSI har frågat väljarna var de är beredda att acceptera besparingar och inom vilka områden de säger nej till besparingar och hellre vill ha höjd skatt.
När det gäller skolan, sjukvården och ålderspensionerna är beskedet mycket klart: en majoritet av väljarna säger nej till besparingar.
Däremot är mer än fyra av tio väljare beredda att acceptera ytterligare besparingar inom försvaret, trots en intensiv debatt om Sveriges försvarsförmåga.
Så här långt är det inga stora skillnader mellan de båda blockens väljare. Men för övriga samhällsområden finns det skarpa skiljelinjer.
En övervikt av de borgerliga partiernas sympatisörer säger ja till besparingar medan en övervikt av S-, V- och MP-väljarna säger nej när det gäller a-kassan, sjukpenningen, offentliganställdas löner, förtidspensionerna, föräldrapenningen, barnbidragen, socialbidragen och bostadsbidragen. Det kan tolkas som att stora väljargrupper accepterar de nedskärningar regeringen gjort i a-kassan när man nu kan tänka sig ytterligare besparingar.
– Samtidigt ser vi att kravet på sänkt skattetryck har minskat påtagligt sedan slutet av 90-talet bland båda blockens väljare, säger FSI:s opinionsanalytiker Joachim Timander.
– Men man kan inte tolka den här mätningen som att en majoritet av väljarna säger ja till skattehöjningar för att satsa till exempel på sjukvården. Det är mer en signal om hur människor prioriterar mellan olika samhällsområden.
Mona Sahlin (S) har sagt att det kan bli skattehöjningar ”för alla” för att bland annat kunna höja a-kassan. Fredrik Reinfeldt (M) har tonat ner skattesänkningslöftena och talar om att ”kärnan i välfärden” först ska tryggas.
FSI har intervjuat 1 540 personer under februari–mars.