Acta-avtalet, en internationell överenskommelse mot piratkopiering och varuförfalskning, debatterades i dag torsdag i riksdagen. Skälet var att vänsterpartisten Jens Holm ställt ett antal frågor i en interpellation.
I sitt svar till Holm medgav justitieminister Beatrice Ask (M) för första gången att svensk lag kommer att behöva ändras om Sverige ska kunna ansluta sig till Acta-avtalet. Ändringen gäller varumärkeslagen. I dag måste rättighetsinnehavaren först göra en anmälan om polisen ska kunna ingripa mot någon som säljer saker under falskt varumärke. Actaförslaget ger polisen rätt att agera på egen hand, även utan en anmälan.
Ask hänvisar till att detta förankrades i riksdagens näringsutskott den 16 september 2009. Utskottet har under tystnadsplikt haft insyn i Acta-förhandlingarna. Enligt utskottets beslut fick regeringen klartecken för att gå med på avtalsförslag som krävde "justeringar av gällande regelverk som inte gäller straffskärpning eller nykriminalisering eller innefattar utvidgning av eller införande av nya straffprocessuella tvångsmedel".
Jens Holm ställde också frågan om när riksdagen kommer att få behandla Acta-avtalet. På detta gav justitieministern inget tydligt svar. Hon menar att ”utvecklingen i EU kommer att avgöra den fortsatta hanteringen av Acta.” Ask höll öppet för att det kan bli på EU-nivå, alltså i EU-parlamentet och ministerrådet, som avtalet klubbas.
Vänsterpartisten Holm riktar i interpellationen hård kritik mot Acta-avtalet. Han skriver att det "gynnar stora företag i väst" på fattigare länders bekostnad. Vidare skriver Holm:
”Stora delar av avtalet handlar om hur bolagen ska kunna behålla sitt informationsövertag, i en teknisk verklighet som demokratiserat spelreglerna.”
I torsdagens debatt i riksdagen sköt Jens Holm bland annat in sig på frågan om fattiga länders tillgång till billiga mediciner. Patent och tullprocedurer kan hindra export och import av fullt laglig medicin, och Holm undrade om detta diskuterats inom ramen för Acta.
Beatrice Ask valde att betona att Actaavtalet främst syftar till att motarbeta spridningen av falska läkemedel.
– Meningen är inte att försämra tillgången på billig medicin men det finns ett starkt intresse av att ingripa mot falska läkemedel. Det är viktigt också för de fattiga länderna, sade Ask.
Jens Holm varnade för att Actaavtalet kan bakbinda riksdagen i framtiden när det gäller exempelvis fildelning på internet.
– Om en ny politisk majoritet vill riva upp Ipredlagen kan vi kanske inte göra det om vi har klubbat igenom Actaavtalet, sade Holm.
Riksdagens möjligheter att i detta läge stoppa Actaavtalet är mycket små, bedömer Ulf Bernitz, professor i EU-rätt. Särskilt eftersom Sverige förhandlat inom ramen för EU.
– Riksdagen har inte så mycket att välja på. Formellt kan man säga nej men då rivs ju allt upp för hela EU. I realiteten är man rätt bunden, säger Bernitz till DN.se.
Förhandlingarna om Acta, som nu alltså ser ut att leda till ny svensk lagstiftning, har pågått under sekretess. Kritikerna har framhållit att upphovsrätten i dagens digitala och globaliserade samhälle berör en rad frågor av grundläggande betydelse som medborgarna måste få insyn i.
Den svenska regeringen har liksom EU förespråkat mer öppenhet men mött motstånd från bland andra USA. Debatten har dock lett till att parterna vid ett par tillfällen offentliggjort förhandlingstexter. Åtskilliga dokument har dessutom läckt ut under processens gång.
EU, USA och övriga länder som står bakom avtalet uppger att det nu är i det närmaste klart. De tidigare farhågorna om att Acta skulle tvinga internetoperatörer att börja jaga fildelare ser inte ut att infrias. USA har dragit tillbaka sina tidigare mycket långtgående förslag.
Läs mer om Acta-avtalet i DN.se:s snabbguide och på temasidan.