– Jo, men det finns ingen praxis. Det rör sig om några få ledamöter som delar lägenhet och då har de begärt ersättning för halva kostnaden, men det är inte detsamma som att säga att det finns en allmänt känd praxis.

Enligt Hans Strandberg har enhetschefen vid riksdagsförvaltningen, Marianne Bjernbäck, på en fråga från honom svarat att det inte finns någon känd praxis om ersättning för bostäder som delas.

Men i en tidigare artikel på DN.se sade hon så här om eventuella bestämmelser om ersättning för delad bostad.

– Det står inte explicit, men det är underförstått att vi bara täcker ledamotens egna kostnader.

I måndags ändrade riksdagsförvaltningen texten om regelverket på riksdagens hemsida. Nu har det lagts till en lång bit som inte fanns tidigare, bland annat:

För en sådan övernattningsbostad som ledamoten själv hyr betalas en ersättning som motsvarar den faktiska kostnaden upp till ett visst belopp. För närvarande uppgår den maximala ersättningen till 8.000 kronor per månad. Det är alltså den faktiska kostnaden som ersätts.

Bestämmelserna tillämpas så att ledamoten får ersättning för sin del av bostadskostnaden om ledamoten bor tillsammans med någon annan. Regelverket är utformat i samråd med Skatteverket.

I lagtexten som styr reglerna finns inte heller något skrivet om ersättning för delad bostad. Inte heller i föreskrifterna som riksdagen själv har publicerat.

Enligt Maria Skuldt, pressekretare vid riksdagens förvaltningskontor,ändrades texten på hemsidan för att tillmötesgå frågor från media och allmänheten.

"Vi fick många frågor från media och allmänhet kring vilka regler som gäller för ersättning för egen övernattningsbostad i Stockholm. Därför utökades texten på den externa webben med en något längre beskrivning om de regler som gäller för ersättning för egen övernattningsbostad i Stockholm. Det har inte ändrats i reglerna utan texten är endast en beskrivning av gällande regler och tillämpning."