Så här gestaltade sig Åkessons framträdande inför den rätt stora skaran av partivänner och meningsfränder:

Partiledare Jimmie Åkesson, slipslöst klädd i blå- och vitrutig skjorta, mörk kavaj och mörka byxor, intar talarstolen på utsatt tid.

Han inleder sitt tal med att varna för ett allt mer integrerat EU. Och fortsätter med att uttrycka oro över blodbadet i Syrien.

– Det här har vi varnat för, en utveckling vi måste bekämpa, säger Jimmie Åkesson och målar upp en framtid där Europas länder måste se till att återgå till att vara nationalstater.

Han övergår till att tala om skärpt lagstiftning mot kriminalitet. ”Inga fler papperspoliser” är en satsning från partiets sida som Åkesson menar kan effektivisera polisens arbete, att få andra myndigheter att ta över delar av polisens arbete.

– Så att polisen kan koncentrera sig på att se till att vi får ordning på gator och torg, säger Åkesson.

– Jag har mött många poliser under senare tid och fått många intryck. Mötte en polis som berättade att han ägnat en hel dag åt kronofogdeuppgifter.

Regeringen förlorar inte lika många omröstningar längre, jämfört med i början av SD:s närvaro i riksdagen, konstaterar Åkesson.

– Men den har inte blivit ödmjukare för det, säger partiledaren och kallar regeringen Reinfeldts taktik för att hålla sig vid maktens roder för ”brasklappspolitik”.

Åkesson går över till att nämna frågor där han menar att partiet kommit att direkt påverka riksdagsbeslut under innevarande mandatperiod, som exempelvis åtgärder mot fusket i taxibranschen och säkra sändning av stora sportevenemang i öppna tv-kanaler.

Sedan kritiserar han även oppositionens ledande parti, Socialdemokraterna, och dess ledare Stefan Löfven:

– Det går inte att backa och gömma sig hur länge som helst, säger Åkesson om det han menar är brist på besked om Socialdemokraternas politik, något som SD-ledaren ändå tycks se som spelöppning för egna partiet inför nästa allmänna val.

– Då kommer vi att bli riksdagens tredje största parti, säger Jimmie Åkesson och får applåder från publiken.

Vårt samhälle blir allt mer splittrat, säger Åkesson, och radar upp förhållanden han skräms av.

– Det skrämmer mig när vi ser hur det brinner i förorterna. Vi ser hur gamla, artbetslösa och sjuka faller mellan samhällets stolar. Är det detta samhälle vi vill ha?

– Nej, svarar Jimmie Åkesson själv. Vår berättelse är en berättelse om det varma, solidariska Sverige, en berättelse om folkhemmet.

– Nu kan man ju förstås raljera om detta, att vi vill lämna andra utanför, för att vi vill se en minskad invandring, säger Åkesson.

– Ingen ska inbilla mig att invandringspolitiken i dag kännetecknas av inkludering.

– Det går alldeles utmärkt att assimilera enskilda individer i Sverige. Men det går inte att integrera hela folkgrupper i vårt land. Vi måste undvika splittring.

– Vi väljer bort splittringen och väljer i stället en politik som går ut på att ingen ska lämnas utanför, säger Åkesson.

Och med syftning på övriga partier säger han:

– Ni vågar inte välja.

Nu ska det utredas vad vård för papperslösa, för vilka det finns en bättre benämning enligt Åkesson – illegala invandrare – kommer att kosta, konstaterar han.

– Skattefria zoner i invandringstäta områden, vad sänder det för signaler till svenskar? frågar sig Åkesson.

Och svarar:

– Det är skamligt.

– Det är inte vi som göder motsättningar, det är den förda politiken som gör det, säger partiledaren.

– Man kan skylla på precis allt annat än den förda politiken. Eller så kan man göra som vi, tvärtom...

– Partivänner, jag har aldrig bett om att integreras. Och partivänner, jag vill inte bli integrerad i det kalla samhälle som övriga sju partier skapat. Så jag tjatar om invandringspolitiken, jag kommer att fortsätta tjata om invandringspolitiken, Sverigedemokraterna kommer att fortsätta tjata om invandringspolitiken.