Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Alla partier vill se över karensdagen

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Samtliga riksdagspartier ifrågasätter karensdagen. Det finns en bred majoritet i socialförsäkringsutredningen för att hitta en rättvisare självrisk i sjukförsäkringen, visar en rundringning som DN gjort.

– Jag är beredd att inom ramen för utredningen se över om vi kan hitta en lösning som fungerar bättre än i dag, säger Gunnar Axén (M), ordförande i socialförsäkringsutredningen.

I fredagens premiär av DN:s webb-tv-program ”Veckans Nyheter” riktade socialdemokraten Tomas Eneroth hård kritik mot karensdagen. Han anser att DN:s uppgifter i veckan att 17 ministrar avstått från att sjukanmäla sig – trots att de varit sjuka – ”sätter spetsen på karensdagen som sådan”.

– Vill vi från politiskt håll att det ska finnas en riskpremie, då måste vi nog hitta ett annat system än dagens karensdag, säger Eneroth.

Sedan tidigare har det varit känt att Vänsterpartiet vill avskaffa karens­dagen och att Sverigedemokraterna vill ta bort den för offentliganställda. Argumentet har varit att den slår orättvist. En under­sköterska som arbetar nattetid kan få tre dagars löneavdrag för en sjukdag.

Eftersom kvinnor står för 80 procent av sjukskrivningarna har ­karensdagen även ur genusperspektiv ifrågasatts av Miljöpartiet. Nu kan även de borgerliga partierna tänka sig att skrota karensdagen i sin nuvarande utformning.

– Från Centerpartiets sida vill vi ha kvar någon form av självrisk. Men det här drabbar kvinnor inom vårdyrken med oregelbunden arbetstid, så jag kan tänka mig att man behöver se över det här, säger Solveig Zander (C), ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Hon kan tänka sig att följa en modell där en femtedel av veckolönen eller en 30-del av månadsinkomsten tas som karens i stället för dagens modell. Även Kristdemokraterna anser att dagens system är orättvist.

– Vi är öppna för att titta på detta för att hitta en bättre konstruktion än den som finns i dag, säger Lars Gustafsson (KD), ledamot i sjukförsäkringsutredningen.

Folkpartiet anser att det bästa vore om det gick att lösa i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

– Jag tror att det är viktigt att det finns en självrisk i systemet. Men det är bekymmersamt att vissa grupper drabbas flera gånger, för det är ofta kvinnodominerande akademikeryrken med ganska låg lön i förhållande till sin utbildning, säger Christer Nylander (FP), ledamot i socialförsäkringsutredningen.

Han tror att det går att hitta en bättre modell än dagens system.

– Kan vi komma på en annan modell, så ska vi självfallet diskutera det i utredningen, säger Christer Nylander.

Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, Gunnar Axén (M), leder socialförsäkringsutredningen som ska lägga fram sitt förslag för regeringen i januari nästa år och uttrycker sig försiktigt i sin roll som ordförande. Han är den som ska försöka få partierna att komma överens, men han medger att dagens system, som funnits i över 20 år, har problem.

– Jag har haft diskussioner med fackförbundet Kommunal om det här och jag ser att det finns saker som slår olika beroende på vilken arbetssituation man har. Jag är beredd att se över det här inom utredningens arbete och se om man kan göra andra varianter, säger Axén.

Nästa möte i socialförsäkringsutredningen hålls den 25 maj. Det är första tillfället för partierna att komma med förslag om karens­dagen som därefter ska diskuteras i socialförsäkringsutredningen som också rör andra delar av socialförsäkringssystemet som a-kassan och Försäkringskassans rehabilitering.

DN. se. Se premiären av ”Veckans

DN.se. Se premiären av ”Veckans Nyheter” där S-toppen Tomas Eneroth intervjuas om sin kritik mot karensdagen.

Karensdagen

• Karensdag är en självrisk i sjukförsäkringen som innebär att arbetstagaren står utan ersättning första sjukdagen.

• Det var den borgerliga regeringen under dåvarande statsministern Carl Bildt som införde den 1993, med stöd av Socialdemokraterna. Beslutet var en del av den stora krisöverenskommelsen över blockgränsen för att spara pengar i de offentliga välfärdssystemen.

• Bara Vänsterpartiet invände mot krisåtgärderna som skulle få ordning på den svenska ekonomin och få ned sjukfrånvaron.

• Karensdagen var hett omdebatterad. Från början ville M ha två karensdagar, något som partiet tvingades backa från.

• Lagen började gälla den 1 april 1993.

• Några månader senare infördes en lag som retroaktivt gav även statsråden en karensdag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.