För folkpartiet var tajmningen något märklig: samma dag som partiets valanalysgrupp presenterade sin rapport, på tisdagen, meddelade åklagaren att det blir åtal mot samtliga sex som delgivits misstanke efter intrånget i den socialdemokratiska databasen.
Just uppmärksamheten kring dataintrånget anges i rapporten som en av de främsta orsakerna till folkpartiets dåliga valresultat - från 13,4 procent i valet 2002 till 7,5 procent i år.
Lars Leijonborg tar emot DN i sitt rum på utbildningsdepartementet.
Han är inte bara partiledare, utan även utbildningsminister, och det har betydelse denna dag.
Han vill inte kommentera åtalen i dataintrångsaffären, trots att två av hans närmaste medarbetare tillhör de misstänkta: förre partisekreteraren Johan Jakobsson och tjänstlediga presschefen Niki Westerberg.
- Som statsråd får jag inte på något sätt lägga mig i rättsprocessen. Så jag ber att få avstå från att kommentera det, säger han men tillägger genast:
- Det är naturligtvis synd om de berörda som anser sig oskyldiga. Några av de åtalade har väl erkänt, men de två som varit anställda av folkpartiet hävdar själva att de varit oskyldiga.
Johan Jakobsson kommer inte att återvända till en tjänst i partiet, säger Lars Leijonborg.
- Vi var överens om att han borde sluta. Både han och jag tyckte att han inte agerade tillräckligt kraftfullt efter 15 mars (då han hävdar att han först hörde talas om dataintrånget, DN:s anm.), och det har han tagit konsekvensen av.
Tidigare på tisdagen presenterades valanalysgruppens rapport av dess ordförande Martin Andreasson inför en välbesökt presskonferens.
I den anges fler orsaker till folkpartiets tillbakagång i riksdagsvalet. Bland dem:
" Moderaterna gynnades av att valet blev ett "presidentval" mellan Göran Persson och Fredrik Reinfeldt.
" Valet handlade mycket om jobben, och det var inte folkpartiets profilfråga.
" En del väljare tyckte att folkpartiet blivit "hårdare". Dataintrångsaffären kan ha varit den faktor som drev bort dem.
" Centerpartiet positionerade sig som liberalt och tog en del gamla fp-väljare.
Lars Leijonborg menar ändå att den borgerliga valsegern till stor del berodde på fp.
- I valet 2002 tog vi många socialdemokratiska sympatisörer, säger han. Dem behöll vi nu, och tog ytterligare ett antal s-väljare. Lägger man ihop dessa bägge grupper är det lika många som moderaterna har vunnit från socialdemokraterna. Så vi har lika stor ära av maktskiftet som dem.
I folkpartiets politik ångrar han ingenting - tvärtom menar han att vad en del kallar hårt, är realistiska krav som lockat över socialdemokrater.
- Den politik vi står för är populär i breda kretsar. Människor tycker att man inte ska leva på bidrag om man kan försörja sig själv, och att det ska vara ordning och reda i skolan. Den politiken förklarar inte väljartappet.
- Utan dataintrånget så hade vi hamnat på tio procent, tror han. Så det som inträffade var en mardröm.
Själv tänker han sitta kvar som partiledare åtminstone över nästa val.
- Att vi kom med i regeringen är för mig så stort att jag vill fortsätta. Det beskedet har jag gett internt, och min bild är att det finns ett stort stöd för att jag ska fortsätta. Jag känner verkligen för att jobba i alliansregeringen och se till att den blir återvald 2010.
Han tycker inte att det är allvarligt att han efter valet inte varit särskilt synlig i debatten.
- Om jag hade jag synts så här lite, som du säger, under de två sista månaderna i mandatperioden hade det kanske varit bekymmersamt. Men hur mycket jag synts de två första månaderna är ganska ointressant, säger Lars Leijonborg.