Hur gick uppgörelsen till i natt?

– Förhandlingarna med bankerna på tjänstemannanivå har varit oerhört tuffa. Till slut kom EU-ledarna fram till att man måste ge dem något, så man skickade sina högsta höns Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och (IMF-chefen) Christine Lagarde, som formellt bara var åskådare, för att tala om för bankerna att det är allvar nu, att nu måste man komma överens, annars kan hela Europa sjunka. Så det var allvarsorden tillsammans med ett sockrat erbjudande med lånegarantier som ledde till uppgörelsen i natt.

Vad har varit det svåraste att lösa?

– Det som har kärvat mest är förhandlingarna med bankerna om att de ska skriva ner sina skulder. Det är en svår balansgång. Om man skulle tvinga dem skulle det kunna leda till att en hel del försäkringsbolag skulle gå omkull eftersom långivare försäkrat sig mot att Grekland ska gå i konkurs. Finlands statsminister Jyrki Katainen varnade för att EU då skulle få ta på sig de skulderna.

– Nu blev det en frivillig uppgörelse, och det ska innebära att de här försäkringarna inte faller ut, även om det är en väldigt stor nedskrivning. Man har gett garantier för att om det blir nya nedskrivningar för Grekland ska åtminstone en tredjedel täckas upp av EU.

Det har varnats för att om man skriver ner Greklands skulder står andra skuldsatta länder i kö och man är på ett sluttande plan. Vad säger man om den risken nu?

– Det är därför det har gällt att få ihop hela det här paketet. För att inte banker med lån till Grekland ska gå omkull täcker man upp det, dels med 100 miljarder euro till Grekland varav 30 ska gå till bankerna, dels genom att man ålägger alla banker i Europa att höja sitt eget kapital. Om de inte klarar det till halvårsskiftet nästa år ska staterna var för sig gå in och stötta dem.

– Det andra steget är att bygga en ”brandvägg”, och det gör man med hjälp av EU:s räddningsfond. En del av den är redan utlånad, så den räcker inte i dag för att klara en finansspekulation mot exempelvis Italien. Så för att öka kapaciteten har man gjort den till ett försäkringsbolag, som försäkrar mellan 10 och 30 procent av statsobligationer till Italien eller något annat land som är utsatt för spekulationer. Sedan bjuder man in Brasilien, Kina och andra länder att köpa statspapper mot sådana garantier. På det sättet tror man att kapaciteten fyr- eller femdubblas.

Det låter som om Tyskland fick igenom sitt krav att Europeiska centralbanken, ECB, inte ska användas som garant?

– Precis, men det är finurligt, för man säger att ECB ska vara oerhört självständigt, men som av en händelse gick den blivande ECB-chefen Mario Draghi i går ut och sade att man kommer att fortsätta med stödköpen av statspapper om det behövs. Han antydde också att det kan bli räntesänkningar. Så han visade att ECB är berett att stötta och stimulera ekonomin i Europa på eget behov utan att politikerna behöver säga till honom.