DN:s samhällsekonomiske krönikör Johan Schück svarar på frågor om vad finansminister Borg försöker göra och vilka fallgroparna är.
Vilka effekter hoppas regeringen åstadkomma i svensk ekonomi?
Budgeten kommer i ett läge där konjunkturen bromsas av skuldkrisen i USA och delar av Europa och följden blir en svagare ekonomisk tillväxt, även i Sverige. Regeringen räknar nu med ett minskat reformutrymme, eftersom den vill undvika ett offentligt underskott som leder till ökad statsskuld. Samtidigt vill man använda en del av detta utrymme till att hålla sysselsättningen uppe, främst genom investeringar i infrastruktur och arbetsmarknadspolitiska satsningar.
Kommer sänkt restaurangmoms att ge fler jobb, så som regeringen hoppas?
Det är högst oklart, eftersom pengarna nog i första hand går till att stärka företagens vinstmarginaler - snarare än till att sänka priserna. Regeringen hoppas på närmare 6.000 nya jobb, men detta är en mycket osäker beräkning som inte stöds av erfarenheterna från motsvarande skattesänkning i Finland.
Vad säger de ekonomiska experterna om Borgs budget?
Sänkningen av restaurangmomsen ifrågasätts på många håll. Annars är meningarna delade om huruvida regeringen borde ha satsat mer på stimulanser: Anders Borg uppfattas av en del som alltför försiktig, men det finns också förståelse för att dagssituationen är mycket osäker. Kritik riktas främst mot att det saknas långsiktiga grepp som kan bidra till syselsättning och tillväxt.
Borg varnar för den internationella skuldkrisen men tror samtidigt på en vändning uppåt redan 2013. Hur går det ihop?
Han jämför med krisen 2008-2009 som hade ett snabbt förlopp, först ner och sedan upp. Anders Borgs argument för en vändning uppåt är att Sverige har goda förutsättningar och ett starkt utgångsläge, så snart som den internationella efterfrågan tar fart igen. Men även om han är djupt oroad inför nästa år, så är detta i gengäld mer optimistiskt än vad många andra bedömare räknar med.