Avtalskonflikten mellan Byggnads och ett lettiskt företag har snabbt växt till en stor politisk strid. Svenska facket har rätten att ta strid för kollektivavtal, men genom att driva just den här konflikten till EU-nivå riskerar LO att göra sig själv en otjänst.
Rätten att reglera arbetsvillkoren genom avtal i stället för med lagstiftning fick Sverige godkänt för i medlemsförhandlingarna av EU-kommissionen. Men ingen vet med säkerhet hur mycket EU-kommissionens löfte är värt innan det har testats i högsta juridiska instans, det vill säga EU:s domstol i Luxemburg.
Byggnadsarbetarförbundet hävdar nu att man bara använder sig av den självklara kollektivavtalsrätten när man försätter skolbygget i Vaxholm i blockad för att det lettiska företaget Laval un Partneri vägrar skriva avtal med det svenska facket, och i stället hänvisar till ett avtal med det lettiska facket. Övriga LO-fack uttalar sitt stöd, och arbetslivsminister Hans Karlsson avfärdar klagomålen från en bekymrad lettisk regering med en fnysning om att man inte förstår det svenska regelverket.
Men är det verkligen en principstrid?
Det lettiska företaget har i förhandlingar med Byggnads sagt att det är villigt att skriva under det svenska kollektivavtalet och betala avtalsenliga löner. Det skulle bli ett så kallat hängavtal till gällande avtal mellan Byggnads och Sveriges byggindustrier.
Det skulle göra att de lettiska byggnadsarbetarna skulle få en timlön på 109 kronor, som är den så kallade grundlönen för utbildade yrkesarbetare. Men Byggettan i Stockholm är inte nöjt med detta, utan har krävt att det lettiska företaget ska gå med på att betala en timlön på 145 kronor, som är genomsnittet för byggnadsarbetare i Stockholmsområdet.
Men här är det tveksamt om facket har rätten på sin sida. Det anser Niklas Bruun, professor i EU-arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm och vid Handelshögskolan i Helsingfors.
- Det svenska facket har rätt att kräva att utländska företag ska gå med på svenska kollektivavtalsregler. Men om man kräver högre löner än miniminivån i avtalet blir det en mer komplicerad fråga, säger Niklas Bruun.
- Det lettiska företaget kan hävda att det utsätts för diskriminering i Sverige eftersom andra företag har avtal där de anställda arbetar med minimilöner.
Han varnar också för att den fackliga blockaden av domstolen kan bedömas som oproportionerligt kraftig.
På arbetsgivarsidan pekar man på att flera utländska byggföretag i södra Sverige har ansökt om medlemskap i Sveriges byggindustrier. Det innebär att de automatiskt har anslutits till de svenska kollektivavtalsreglerna, och sedan utan protester från facket kunnat betala sina anställda 109 kronor i timmen.
Det svenska facket riskerar därför att förlora i den första prejudicerande domen om kollektivavtalsrätten för att LO-ledningen, med regeringens stöd, låter Byggnads utnyttja möjligheten att ta till blockad mot ett företag i ett fall som kan tolkas som en vanlig löneförhandling.
Andra EU-experter, som professorn i civilrätt Tore Sigeman, ifrågasätter också om EU:s domstol när den får ta ställning kommer att anse att de svenska fackens rätt att teckna kollektivavtal över huvud taget ska gälla utländska företag som är bundna av kollektivavtal i andra länder.