Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Andersson: ”Det är en tom lada vi kommer till”

Finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminster Per Bolund tänker inte lägga några förslag utan full finansiering.
Finansminister Magdalena Andersson och biträdande finansminster Per Bolund tänker inte lägga några förslag utan full finansiering. Foto: Nicklas Thegerström

Statens finanser är i så dåligt skick att överskottsmålet inte kommer att nås förrän tidigast under nästa mandatperiod. Det säger finansminister Magdalena Andersson (S) och lovar samtidigt att inte genomföra några förslag som inte är fullt finansierade.

Drygt en vecka har gått sedan den nya regeringen tillträdde och senast den 24 oktober ska ett budgetförslag läggas fram för riksdagen. Magdalena Andersson ska i dag presentera nya prognoser över tillståndet i svensk ekonomi och vad det innebär för de närmaste fyra åren.

– Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar, säger Magdalena Andersson.

Hon bedömer att överskottsmålet i de offentliga finanserna inte kommer att uppnås på långa vägar under den nuvarande mandatperioden.

– Det ser jag som helt orealistiskt. Vi ligger långt ifrån överskottsmålet så det kommer att ta tid, säger hon.

Möjligen kan målet nås någon gång under nästa mandatperiod som börjar 2018, tror Magdalena Andersson. Det kan också bli aktuellt att ändra nivån i överskottsmålet framöver.

– Vi har en demografisk utmaning som vi måste rusta oss inför men det är klart att det någon gång är läge att ändra nivån i överskottsmålet.

Hon vill inte precisera när det kan ske men pekar mot åren efter 2018 som en möjlig tidpunkt. Då kommer andelen äldre i samhället växa kraftigt och behoven av resurser till välfärden ökar.

– Då är det knappast lämpligt att hålla på att betala av statsskulden. Men det är bra att ha så låg statsskuld som möjligt när vi går in i den situationen, säger Magdalena Andersson.

Bedömningen av läget i stats­finanserna innebär att den nya regeringen lovar att inte lägga några förslag utan att ha full finansiering. En krona för krona-princip som även den förra regeringen drev.

– Skillnaden är att de aldrig genomförde den principen i realiteten. Den förra regeringen genomförde ofinansierade reformer i varje budget och nu är det dags att göra ett avbrott mot det, säger biträdande finansminister Per Bolund.

I veckan presenterade regeringen en rad skattehöjningar för både privatpersoner och företag. Det kan bli mer av den varan framöver.

– Vi är ärliga med att säga att alla reformer kommer att behöva ­finansieras fullt ut. Det innebär att vi kommer att behöva höja skatter för att se till att det finns intäkter som vi kan använda för de reformer som Sverige behöver framöver, säger Per Bolund.

Läs mer: ”Löfvens planer slår mot vanliga löntagare”

Höstens budget kommer inte att innehålla några stora ändringar av miljöskatterna. Till viss del beror det på att skatteförslagen måste beredas och utredas innan de kan läggas fram

– Vi håller på med ett arbete om vilka miljöstyrande skatter som kan komma i kommande budgetar. Vi är överens om en slitageavgift på tunga lastbilar och även styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. Det kommer att generera intäkter som vi kan använda för att göra viktiga reformer, säger Per Bolund.

Läs mer: Så förlorar du på regeringens skatteförslag

Fakta: Överskottsmålet

Enligt det finanspolitiska ramverket ska överskottet i de offentliga finanserna uppgå till en procent av BNP över en konjunkturcykel.

Målet tillkom efter krisen i början av 1990-talet och är ett sätt att bygga upp en buffert i statskassan.

Överskottsmålet ger utrymme för årliga avvikelser, ett år kan överskottet vara större än en procent, ett annat mindre.

Det är inte definierat exakt vilken tidsram som omfattas av en konjunkturcykel vilket komplicerar möjligheten att utvärdera om målet följts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.