- De allra svårast sjuka barnen kommer att få uppehållstillstånd, sa migrationsminister Barbro Holmberg vid en presskonferens på torsdagen.
Hon understryker dock att varje fall även i fortsättningen ska prövas individuellt och vill inte uttala sig om hur många familjer i de 424 fall med barn som drabbats av apati som kommer att få stanna i och med den nya praxisen.
Regeringen skriver i beslutet att risken för att en avvisning skadar barnets psykosociala utveckling ska ges större tyngd. Barns egna asylskäl ska utredas och bedömas självständigt, något som enligt lag redan skulle ha gjorts. Barbro Holmberg vill dock inte befatta sig med frågor om huruvida lagstiftningen tillämpats för hårt eller om alltför sjuka barn avvisats.
- Det är inte min uppgift att recensera tidigare beslut, säger hon.
Att pojken som det vägledande beslutet gäller har en livshotande sjukdom och inte kan tillgodogöra sig vården i hemlandet Uzbekistan tas upp som huvudskäl för beslutet.
- Det räcker inte längre att vården finns i hemlandet, utan frågan är om barnet kan ta emot den, säger Barbro Holmberg.
Trettonåringens advokat Siri Leithoff tycker inte att regeringens beslut är särskilt tydligt.
- För att komma fram till att barnet inte kan tillgodogöra sig vård i hemlandet krävdes en noggrann utredning. Men andra får ju inte det. De får knappt vård, säger hon.
Migrationsminister Barbro Holmberg håller inte med.
- Regeringen har säkerställt att myndigheterna ska använda sig av förtroendeläkare när det behövs, säger hon.
Siri Leithoff är också mycket förvånad över att regeringen hänvisade till situationen i pojkens hemland Uzbekistan i beslutet samtidigt som man slog fast att situationen där är sådan att alla asylsökande därifrån ska beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd.
- På så sätt gör man familjen till ett undantag från andra uzbeker.
Siri Leithoff anser att det inte heller är klarlagt hur sjuka barnen ska vara för att det ska räknas som skäl för att få stanna.
Det är Utlänningsnämnden som fattar de beslut som ska utgå från den nya praxisen. Juristen Carl-Otto Schéle tycker att det är för tidigt att uttala sig om vilken effekt det vägledande beslutet får.
- Vi måste först låta det här sjunka in och analysera beslutet ordentligt.
Många organisationer och privatpersoner har engagerat sig i frågan. Ärkebiskop K G Hammar har kritiserat regeringen genom det så kallade påskuppropet. Han är positiv till beslutet, men till skillnad från migrationsministern tolkar han det som ett erkännande av att man bedömt tidigare ärenden fel.
Även barnläkaren Henry Ascher jublar med viss reservation.
- Beslutet är positivt och helt i linje med de krav vi ställt på att ta hänsyn till barnens upplevelser. Men jag vill se att det verkligen blir en förändring. De barn vi möter lever i en förfärlig värld, säger han.
Regeringen gav på torsdagen också i uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram metoder för att förebygga att barn utvecklar så kallat uppgivenhetssymtom och utveckla tidiga stödinsatser. Uppdraget ska redovisas den 1 november i år.