Regeringen gör nu en mångmiljardsatsning mot arbetslösheten. Tillsammans med förra veckans besked om stöd till kommunerna är det den viktigaste punkten i den ekonomiska vårpropositionen, som finansminister Anders Borg (M) presenterar i morgon onsdag.
Enligt propositionen, som DN har läst, deltog 85.000 personer i årsgenomsnitt i arbetsmarknadspolitiska program under 2008. I år ökar siffran till 137.000 personer och nästa år till 217.000 personer. År 2011 väntas tre gånger så många människor omfattas av sådana åtgärder som 2008.
Statens utgifter för arbetsmarknadspolitiken ökar från 16 miljarder kronor 2008 till 25 miljarder i år och 42 miljarder 2011. Pengarna ska gå till allt från insatser för långtidsarbetslösa till bättre matchning och fler utbildnings- och praktikplatser. I tilläggsbudgeten anges ökningen 2009 av anslaget ”bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd” till drygt 10 miljarder kronor.
Bakgrunden är den prognos för arbetslösheten, som finansminister Anders Borg gav för två veckor sedan. Andelen svenskar utan jobb bedömdes då öka från 6,2 procent 2008 till 8,9 procent 2009 och 11,1 procent valåret 2010. Att kommuner och landsting får 7 miljarder kronor extra 2010 och 5 miljarder vardera för 2011 och 2012 är på samma sätt ett försök att mildra effekterna av finanskrisen. Lågkonjunkturen ger minskade skatteintäkter och risk för omfattande nedskärningar och varsel i kommunsektorn.
Ursprungligen var våpen, den ekonomiska vårpropositionen, tänkt att lägga upp riktlinjerna för höstbudgeten snarare än att vara en extrabudget. Så vill Anders Borg också ha det. Men finanskrisens styrka och hastigheten i den ekonomiska nedgången i världen ställer delvis nya krav.
I höstas trodde regeringen på en tillväxt 2009 på 1,3 procent. I januari var siffran –0,8, men nu är prognosen hela –4,2 procent. Finansministern har målat friskt med väderliknelser och förutspått en lång mörk vinter.
Samtidigt har regeringen hållit emot kraven på nya miljarder till det ena och det andra, och varnat för följderna om de offentliga finanserna raseras. Våpen upprepar resonemangen. Visserligen hävdar regeringen att Sverige, inräknat till exempel arbetslöshetsunderstöd, har ”de största finanspolitiska stimulanserna” av alla de rika OECD-länderna. Men underskottet i statsbudgeten ökar redan raskt och regeringen anser inte att det går att tillgodose alla önskemål. Och reformutrymmet är förstås ”starkt begränsat”.