Det justitieminister Beatrice Ask (M) presenterade i dag torsdag är en remiss som först ska granskas av lagrådet. Därefter hamnar förslaget på riksdagens bord. Där är det känt sedan tidigare att Socialdemokraterna är positiva till datalagringsdirektivet.
Det som ska sparas är så kallade trafikuppgifter, det vill säga vem som talat, sms:at eller mejlat med vem, när det skedde, vilken utrustning om användes, hur länge kommunikationen pågick och så vidare. Innehållet i samtal eller text får inte sparas.
Syftet är att polisen ska ha tillgång till uppgifterna när man utreder brott, för att kunna spåra förövare och samla bevis.
– Tillgång till trafikuppgifter är ett effektivt och nödvändigt redskap för polisen och ofta en förutsättning för att man ska kunna åtala misstänkta för allvarliga brott. Samtidigt har det varit viktigt för oss att skydda enskildas integritet, sade justitieminister Ask på en presskonferens på torsdagen.
Det Ask särskilt framhöll som ett hänsynstagande till integriteten var att regeringen föreslår en lagringstid på sex månader. Det är den miniminivå som anges i EU:s datalagringsdirektiv. Maximinivån är två år och en tidigare svensk utredning hade föreslagit ett år.
– Om polisen fick bestämma skulle lagringstiden vara mycket längre, sade Ask.
I ett annat avseende går regeringen dock längre än vad EU-direktivet kräver. Enligt remissen ska trafikuppgifter sparas även när den som blir uppringd inte svarar.
– Skälet är att annars utnyttjar brottslingar detta och undviker att svara, sade justitieministern på presskonferensen.
Regeringen vill dessutom lagra uppgifter om var de inblandade befinner sig när kommunikationen avslutas. Det går stick i stäv mot EU-kommissionens expertgrupp som i somras ställde krav på att medlemsländerna inte ska få lagra något annat än det som uttryckligen anges i direktivet. I expertgruppen, som just nu arbetar med att utvärdera datalagringsdirektivet, sitter representanter för medlemsländernas dataskyddsmyndigheter, däribland svenska Datainspektionen.
En kontroversiell fråga har varit vem som ska stå för de höga kostnaderna för datalagringen. Regeringen anser att operatörerna själva ska ta den notan. Däremot ska staten enligt regeringen betala för de kostnader som uppstår när polisen begär ut uppgifter.
Sverige har förhalat införandet och redan blivit dragna inför EU-domstolen för det. På presskonferensen motiverade Ask förseningen med att regeringen velat få andra regler på plats innan man satte ner foten angående datalagringen.
Det hon främst syftar på är nya lagar om när polisen ska få tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar. I det fallet väntas en proposition först om några veckor.
Nyligen läckte dock en promemoria ut från justitiedepartementet vilket gav en insyn i vad som är att vänta. Bland annat kommer polisen att kunna begära ut ip-adresser även för brott som endast bestraffas med böter. Det kan gälla brott som begås via nätet, exempelvis groomning, förtal och upphovsrättsbrott.
En annan fråga som ställts är om trafikuppgifter som lagrats enligt direktivet ska kunnas begäras ut av upphovsrättsinnehavare med hänvisning till Ipredlagen. Regeringen svarar nej i remissen. Trafikuppgifter som sparas på grund av datalagringsdirektivet får endast utlämnas till brottsbekämpande myndigheter.
Dessa uppgifter ska enligt regeringen hållas strikt åtskillda från sådant som sparats på andra grunder. Det kan handla om data som operatörerna behöver av kommersiella eller tekniska skäl. Det är endast dessa uppgifter som kan begäras ut i enlighet med Ipredlagen.
Saken kompliceras ytterligare av att dessa frågor nu även ligger på EU-domstolens bord sedan den svenska Högsta domstolen vänt sig dit för att få vägledning i ett svenskt rättsfall.
– Där finns det en osäkerhet, vi får avvakta avgörandet i EU-domstolen, sade Ask på presskonferensen.
Datalagringsdirektivet har kritiserats hårt för att vara ett alltför långtgående intrång i medborgarnas privata sfär. I både Tyskland och Rumänien har författningsdomstolarna underkänt de lagar som stiftats i enlighet med direktivet. Experter har också varnat för risken att lagrade uppgifter läcker ut och missbrukas.
Direktivet tillkom i chockvågorna efter bombdådet i Madrid 2004, i syfte att effektivisera jakten på terrorister. Dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström (S) var en av dem som drev frågan hårdast i EU.