– Jag tycker det känns lite sorgligt. Jag vet att många aktiva socialdemokrater är till freds med processen och uttrycker sitt stöd för att snabbt hitta en ledare. Men jag tycker att det bästa hade varit att inte stressa i det här läget.

Åsikten är Malena Rosén Sundströms, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet. Rosén Sundström är specialiserad på bland annat partipolitik och har skrivit en avhandling om hur Socialdemokraterna förankrat sin EU-politik.

– Som jag förstår det kommer Stefan Löfven att bli tillfällig, men han förväntas också bli den som väljs på kongressen nästa år. Man kunde ha valt en ren övergångslösning.

Malena Rosén Sundström menar, liksom statsvetarkollegan Marie Demker, att exempelvis partisekreteraren Carin Jämtin hade kunnat leda partiet under tiden ledarfrågan förankrades djupare i partiet.

– Det är synd att man pressar fram ett namn.

Stefan Löfven är i mångt och mycket ett oprövat kort, även om han har en enormt gedigen facklig erfarenhet, påpekar Rosén Sundström. Hon är tveksam till om han kan fungera som en tillräckligt stark röstmagnet.

– För tillfället verkar man visserligen förlora väljare till Vänsterpartiet och Miljöpartiet, men S har också förlorat mittenväljare till de borgerliga partierna. Frågan är om man kan locka tillbaka dem med en person med så stark facklig anknytning.

Tror du ledarprocessen påverkar partiets demokratiska legitimitet?

– Ja, man har sett tre andra partier på kort tid byta ledare med ganska öppna processer och ser nu att den här processen är sluten. Man får medge att situationen är lite annorlunda för Socialdemokraterna, men å andra sidan var det ett liknande läge i Centern när Maud Olofsson under en period var lame duck och inte kunde komma med initiativ utan bara vänta på efterträdaren.

Malena Rosén Sundström har i en debattartikel skrivit att en öppen process kunde motverka det ”löjets skimmer” som uppstår när en rad kandidater underkastar sig ”obegripliga riter” och måste säga ”nej, nej, nej” på frågan om de kandiderar.

Är du förvånad över att partiet ännu gör så här?

– Jag tror att många tycker det här är lite tramsigt. Varför inte säga ”kanske” eller ”jag kan tänka mig”? Det blir lite komiskt med alla de här nej-personerna.

– Nu har visserligen inte just Löfven varit ute och sagt nej, och några har själva påtalat att man inte kan hålla på så här, som Morgan Johansson. Men det verkar vara en oerhört stark kultur. Det kanske är en jantegrej. Det ses som ett väldigt fint uppdrag och en stor ära, och då ska man inte vara förmäten och säga ja tack utåt utan vara lite mer blygsam.

Chatta med Malena Rosén Sundström från klockan 15.30. Ställ dina frågor här.