I den första valdebatten mellan partiernas toppkandidater var Vänsterpartiets Eva Britt Svensson den enda som företrädde ett parti som vill att Sverige ska lämna EU. Men hon berättade stolt att hon drivit på för en hårdare EU-lagstiftning i telekomförhandlingarna och att hon vill ha en EU-koldioxidskatt.
 

Miljöpartiets Carl Schlyter tycker också att Sverige ska gå ur EU, även om hans parti bytt åsikt i den frågan. Men han vill samtidigt att EU ska införa betydligt tuffare miljölagar för vilka produkter som säljs och att klimatutsläppen ska minskas med 80 procent i stället för de 30 som EU utlovat.
 

Den här omsvängningen i debatten beror troligen på att svenska EU-parlamentariker upptäckt att de kan påverka lagstiftningen och att de inte längre kan dölja sin entusiasm över detta när de är på hemmaplan. Men det är också en anpassning av den svenska EU-debatten till verkligheten; för beslut om Sverige ska vara med i EU eller inte fattas inte på EU-nivå utan av svenska riksdagen.
 

Men när debatten börjar handla om vad partiernas toppkandidater vill göra i EU-parlamentet blir det också svårare att se skiljelinjerna. Det kan bli lite överraskande för många väljare att upptäcka att Moderaternas Gunnar Hökmark är mer skeptisk till nya EU-lagar än V- och MP-kandidaterna på flera områden. Och i många EU-frågor går inte skiljelinjerna mellan de politiska blocken eller mellan de partier som är mer eller mindre emot EU.
 

De borgerliga småpartierna tävlar om de allmänborgerliga väljarna. Och Centerstämmans vacklande inställning till euron kan förklara varför KD-ledaren Göran Hägglund kom med sitt utspel på lördagen om en ny folkomröstning nästa mandatperiod.
 

Socialdemokraternas Marita Ulvskog vill göra skyddet för de svenska kollektivavtalen till en vinnande höger-vänsterfråga i EU-valet. Men där har de borgerliga en uttänkt plan att desarmera frågan. Gunnar Hökmark (M) anklagade Ulvskog för skrämselpropaganda om att EU skulle hota kollektivavtalen, och samtliga borgerliga kandidater försäkrade att de är för den svenska modellen och emot lönedumpning.
 

Den enda fråga där det visade sig finnas en tydlig åsiktskillnad mellan de inrikespolitiska blocken var sjukvården, där regeringspartierna är för och oppositionspartierna emot att patienter ska ha rätt att åka utomlands för operation utan landstingets tillståndsprövning om vårdköerna är långa.
 

De skiftande resultaten i opinionsmätningarna inför EU-valet pekar mot att det avgörande för valutgången ändå blir partiernas förmåga att mobilisera sina sympatisörer att gå och rösta den 7 juni. Och om det inte utkristalliseras några tydligare skiljelinjer än de som visades upp på Europadagen kommer mobiliseringstävlan att bli ännu mer betydelsefull än i tidigare val.