Från och med nästa år kan det bli lättare för Säkerhetspolisen att avlyssna misstänktas telefoner eller att få läsa deras epost. Då utökas en tillfällig lag från 1952 som ger Säpo rätt att ta till hemlig avlyssning när det gäller särskilda brott.
Förslaget som tas upp av riksdagen i morgon stöds av såväl alliansen som oppositionen. Däremot reserverade sig en vänsterpartist, Lena Olsson, och en miljöpartist, Mehmet Kaplan, sig när frågan för en vecka sedan var uppe i justitieutskottet.
De båda skriver i sin reservation att risken nu ökar för att Säkerhetspolisen ska ägna sig åt åsiktsregistrering, särskilt när det gäller så kallad olovlig kårverksamhet, alltså bildandet av eller deltagandet i en grupp som liknar en egen polis- eller militärstyrka.
Till Ekoredaktionen säger Lena Olsson att hon som vänsterpartist är oroad över att man nu ska börja med åsiktsregistrering, både av vänster- och högerextrema.
Samtidigt som diskussionerna om den omstridda FRA-lagen har gått höga så har 1952 års tvångsmedelslag passerat tämligen obemärkt i debatten. Lagen infördes på prov 1952 men har gång på gång förlängts, senast förra året. Justitiedepartementet förordade då att merparten av lagen skulle permanentas. Nu vill regeringen att lagen ska införas på försök till utgången av 2012.
Lagen ger Säkerhetspolisen rätt att använda hemliga metoder när det gäller undersökningar av "vissa allmänfarliga brott, högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och terroristbrott". Det innebär att man kan avlyssna misstänkta spioner men också personer som misstänks för olika typer av sabotage, mordbrand och kapningar kan avlyssnas.
I det förslag som nu ska röstas igenom av riksdagen föreslår regeringen tre tillägg där en åklagare ska kunna besluta utan att först vända sig till en domstol:
Brott mot medborgerlig frihet.
Finansiering av särskilt allvarlig brottslighet.
Företagsspioneri som understöds av främmande makt.
Brott mot medborgerlig frihet kan till exempel innebära att störa demonstrationer eller möten.
Just finansiering av särskilt allvarlig brottslighet är en punkt som de två reservanterna vänder sig mot. I sin reservation skriver de att detta kan få människor som skickar pengar till sina hemländer i syfte att hjälpa till med mat och annat riskerar att stämplas som möjliga terrorister och därmed komma att avlyssnas.
Att lagen innebär att den enskildes integritet kan komma att kränkas är något som också den moderata ledamoten av justitieutskottet, Lena Karlsson, håller med om:
- Den här lagen, precis som alla andra lagar som handlar om övervakning, är en inskränkning i den enskildes integritet. Vi får göra en avvägning när vi tycker att integritetsinskränkningen uppväger att inskränkningen är värd att göra, säger Ulrika Karlsson till Ekot.