Sverige och USA kommer i slutet av juni att lägga fram ett gemensamt förslag i FN om nätfrihet, riktat mot censuren i diktaturländer. Planerna finslipades tillsammans med utrikesminister Hillary Clinton när hon nyligen besökte Stockholm, erfar DN.se.
I rapporteringen om den amerikanska utrikesministerns möten med Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt har det mycket kortfattat nämnts att nätfriheten fanns på agendan. DN.se kan i dag avslöja vad samtalen konkret handlade om. Det rör sig om gemensamma planer för hur de två länderna tillsammans ska driva frågan på den internationella arenan.
USA och Sverige kommer i slutet av juni lägga fram ett resolutionsförslag i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve, erfar DN.se. Förslaget innehåller två element.
För det första att artikel 19 om yttrandefrihet i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter ska gälla online på samma sätt som den gör offline. I artikel 19 fastslås allas rätt till åsikts- och yttrandefrihet samt rätt att sprida och inhämta information.
För det andra handlar resolutionsförslaget om att tillgång till internet och dess innehåll ska respekteras som en fundamental förutsättning för informations- och yttrandefriheten.
Udden i förslaget är enligt DN.se:s källor riktad mot den typ av åtgärder som Mubarakregimen vidtog under den arabiska våren, då i stort sett hela det egyptiska nätet stängdes av. Men det riktar sig också mot den censur på nätet som regimer i många länder ägnar sig åt, exempelvis Kina och Iran.
Under Hillary Clintons Stockholmsbesök diskuterades också möjligheterna att få med fler länder i en kärngrupp som kan driva arbetet inom FN vidare.
Det svensk-amerikanska utspelet sker mot bakgrund av en dragkamp kring internet som pågått en längre tid. Det ena lägret, där USA och Sverige återfinns, förespråkar att nätet inte kräver några nya regleringar utan ska hanteras utifrån den FN-deklaration om mänskliga rättigheter som redan finns.
Det andra lägret, där bland andra Kina och Ryssland har centrala roller, vill skapa nya regler för den nya tekniken som legitimerar långtgående ingrepp och restriktioner.
– De har uppfattningen att de nya medierna är så revolutionerande och används för regimförändring på ett sätt som kräver att de kontrolleras mycket hårdare, säger en källa till DN.se.
Det var Hillary Clinton som i ett linjetal för drygt två år sedan lyfte nätfriheten till den internationella politikens toppnivå. Hennes svenske kollega Carl Bildt var inte sen att hänga på.
Sverige har därefter stött FN:s särskilde rapportör i frågan Frank La Rue och tagit intiativ till en FN-debatt som hölls i Geneve i vintras.
Läs mer: Folkrättsexperten Ove Bring kommenterar Sveriges arbete inom FN för nätfrihet.