Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

Blandat bokslut för löftet att bryta utanförskapet

Löftet om att bryta utanförskapet bidrog starkt till att Fredrik Reinfeldt blev stats­minister 2006.
Åtta år senare är hans bokslut blandat. Förtidspensionärerna har blivit färre – men långtidsarbetslösheten växer, visar DN:s granskning med ett halvår kvar till valet.

När alliansen satte punkt för Göran Persson-eran och vann regeringsmakten spelade utanförskapet en stor roll. Fredrik Reinfeldt och hans partiledarkolleger argumenterade framgångsrikt för att arbetslösheten på drygt sex procent inte korrekt beskrev hur många som i verkligheten stod utanför arbetsmarknaden.

Att människor sjukskrevs och ­förtidspensionerades i onödan för att maskera den verkliga arbetslösheten blev valets stora fråga.

– Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att därigenom bryta utanförskapet,­ sade Fredrik Reinfeldt i sin första ­regeringsförklaring.

Det har visat sig mycket svårt att mäta utanförskapet. Den metod som regeringen använde officiellt fram till 2010 har fått hård kritik. En svaghet är att den inte mäter verkliga människor, utan så kall­ade helårs­koefficienter. En annan är att även de som är sjukskrivna ­eller ­arbetslösa en kort period ingår i utan­förskapet.

DN har därför att valt att granska fyra kriterier för utanförskap. På samtliga fyra områden är det verkliga människor som räknas och dessa har stått utanför arbetsmarknaden en längre period. Resultatet för Fredrik Reinfeldt är blandat, visar genomgången. På två områden minskar utanförskapet, på övriga två ökar det.

Här finns en större variant av grafiken ovan.

1 Förtidspensionärerna
Sedan 2006 har antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, det som tidigare kall­ades förtidspensionärer, minskat med 191 000. I samband med en rad regelförändringar 2008 dök antalet förtidspensionärer kraftigt. Kriterierna för att få sjukersättning skärptes och den tillfälliga sjuk­ersättningen avskaffades helt.

– De med tidsbegränsad ersättning försvann efter en tid helt när reglerna ändrats. Ett kraftigt minskat inflöde i den permanenta sjukersättningen gjorde sedan att det är färre som kommer in än som försvinner ut, säger Jan Larsson, prognosansvarig på Försäkringskassan.

Under det senaste tre åren har Försäkringskassan noterat att inflödet till sjuk- eller aktivitetsersättning på nytt ökar.

–  Det är delvis en konsekvens av att en del av dem som brukar kall­as utförsäkrade har kommit tillbaka. En del har gjort två vändor och då verkar det rimligt att en del kommer in i sjukersättning. Men det är fortfarande så att utflödet är större än inflödet, sjukersättningen ­minskar fortfarande, säger Jan Larsson.

2 Långtidssjuk­skrivningarna
Även långtidssjukskrivningarna har minskat sedan 2006, även om de ökat något sedan 2011. En ­orsak till ökningen är att många som tidigare hade tidsbegränsad sjukersättning nu är sjukskrivna.

Försäkringskassan ser också en tydligare koppling mellan en tuffare arbetsmarknad och sjukskrivningarna.

– Sjukskrivningar bland de arbetslösa blir längre än bland de anställda. Det är i stor utsträckning psykisk ohälsa det handlar om, säger Jan Larsson.

3 Långtidsarbets­lösheten
Utvecklingen av långtidsarbetslösheten är en av de största ­förändringarna de senaste åtta åren. I dag är den genomsnittlige arbetslöse utan jobb i 35 veckor jämfört med 26 veckor 2006. Av de arbetslösa så har de långtids­arbetslösas andel vuxit från 27 till 33 procent 2013.

– Sammansättningen av arbetslösheten har förändrats på senare år. Vi har fått in mer utsatta grupper. Sedan är det en allmän tendens att skruvarna dras åt mer och mer i arbetslivet, kraven ökar och det blir allt svårare för vissa grupper att komma in på arbetsmarknaden, i alla fall varaktigt, säger Hans ­Tydén, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen har fått ta sig an en stor del av de personer som försvunnit från sjukförsäkringen. Myndigheten har numer också ett etableringsuppdrag för nyanlända invandrare.

Gruppen med en svag ställning på arbetsmarknaden stod förra året för två tredjedelar av den totala arbets­lösheten.

De kommande åren väntas arbetslösheten minska kraftigt bland övriga arbetslösa, samtidigt som den svaga gruppen fortsätter att växa.

– Det är en utveckling som varit mycket tydlig de senaste åren, säger Hans Tydén.

4 Socialbidragen
I antal är de som uppbär försörjningsstöd ungefär lika många som 2006. Däremot har snittiden för hur länge man uppbär bidrag stigit från 5,9 månader 2006 till 6,6 i fjol.

Dessutom har andelen långvariga bidragstagare ökat de senaste fem åren, enligt Socialstyrelsen. Förra året var det 40 procent som levde på försörjningsstöd mer än tio månader.

De senaste åren har runt 45 procent angett arbetslöshet som skäl till att man behöver ekonomiskt bistånd. En orsak till det är att ­alliansen skärpt arbetsvillkoret till a-kassan, vilket bland annat innebär att personer som arbetat halvtid i praktiken inte kan få a-kassa.

Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, menar att arbetslösa som tvingas leva på försörjningsstöd riskerar ett permanent utanförskap.

– Vi har siffror på att de som har försörjningsstöd inte deltar i samma utsträckning i arbetsmarknadsprogram som de som har a-kassa, säger hon.
Sammantaget har antalet förtidspensionärer och långtidssjukskrivna minskat kraftigt under alliansens tid vid makten.

Hur många som fått jobb vet ingen, men enligt en studie från Inspektionen för sjukförsäkringen hade tre av tio efter att de lämnade sjukförsäkringen högre inkomster av arbete än vad som var fallet tidigare. Det rör sig framför allt om personer som var sjukskrivna på deltid. Resten har gått i ålderspension, återvänt till sjukförsäkringen eller gått vidare till olika arbetsmarknadspolitiska program. Män­niskor har helt enkelt förflyttats från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen.

– Det är ganska många av de insatser som regeringen använt sig av som syftat till att få fler personer att söka jobb. Allt tyder på att det också lyckats i så motto att fler står kvar som arbetssökande som tidigare inte skulle ha gjort det. Den intressanta frågan är om man ska betrakta det som ett problem eller som en framgång, säger Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.